Allt fler kvinnor lever i fattigdom.

 

Risken för svenska kvinnor att hamna i fattigdom fortsätter att öka, enligt nya siffror från SCB. Problemet är att pensionssystemet inte är anpassat efter kvinnors livssituation och det kommer bli mycket värre om politikerna inte agerar, säger Louise Lindfors från Fredrika Bremerförbundet.

Sverige har, jämfört med andra EU-länder, en ganska låg andel som riskerar att hamna i fattigdom även om man har sett en ökning de senaste åren. Men om man bryter upp statistiken och delar upp den efter kön ser det annorlunda ut. Enligt en sammanställning som Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort åt Fria Tidningen hade 16,3 procent av svenska kvinnor förra året en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten, vilket är EU:s mått för att mäta risken för att hamna i fattigdom. Det är en liten ökning jämfört med 2013 då siffran låg på 16,1 procent. Sverige sticker ut bland de nordiska länderna både när det gäller risken för kvinnor att hamna i fattigdom men också när det gäller utvecklingen över tid 2008-2014.

En förklaring till ökningen är att många kvinnliga pensionärer hamnar i fattigdom, vilket skiljer ut Sverige från övriga EU. Hela 21,7 procent av kvinnliga pensionärer riskerade förra året att hamna i fattigdom vilket kan jämföras med genomsnittet i EU som ligger på 15,7 procent. Inkomstgapet mellan manliga och kvinnliga pensionärer är också större i Sverige än i övriga EU.

Louise Lindfors, som är ordförande i Fredrika Bremerförbundet, säger att det är en alarmerande situation. 150 000 kvinnliga pensionärer lever i dag under fattigdomsgränsen. Alla har väldigt olika förutsättningar och vissa har jobbat ett helt yrkesliv med en väldigt låg lön.

– Många blir beroende av sina närstående, ekonomiskt eller på andra sätt. Det är en existentiellt jobbig situation att i slutet av livet inte ha så mycket valfrihet.

Hon ser ett tydligt samband till det svenska pensionssystemet, som inte tar hänsyn till kvinnors livssituation. I framtiden väntas siffran öka ännu mer när deltidsarbetande och utlandsfödda kvinnor når pensionsåldern.

– Det är ganska enkelt att räkna ut att till exempel 80-talisterna kommer drabbas ännu hårdare i framtiden när de blir pensionärer. Många unga kvinnor är akademiker vilket innebär längre studietid och minskad livstidsarbetstid, löneskillnaden mellan könen ligger på 13-14 procent och kvinnor jobbar mer deltid, tar ut mer föräldradagar och vab-dagar. Det är en tickande bomb som sakta briserar.

På lång sikt krävs en jämställd föräldraförsäkring, rätt till heltid, bra arbetsmiljö och jämställda löner. Men de förändringarna sker inte tillräckligt snabbt så på kort sikt måste pensionssystemet förändras och nivån i grundskyddet höjas så att den garanterar en acceptabel levnadsnivå, säger Louise Lindfors.

I våras beslutade regeringen om ett delprojekt inom den befintliga pensionsöversynen som ska handla om just jämställda pensioner och som ska redovisas i början av 2016. Louise Lindfors tycker att det är ett steg på vägen men att det behöver göras mycket mer.

– Handlar det om en utredning har det viss relevans som kan tas i beaktande av framtida politiker men vad är ett delprojekt? Siffrorna finns redan där. Det vi behöver nu är att det blir lite verkstad.

Fakta: 

Risk för kvinnor att hamna i fattigdom:

Andel kvinnor (i procent) som har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten år 2014 och 2013 inom parentes.

Danmark: 11,7 (12,1)

Sverige: 16,3 (16,1)

Finland: 13,3 (12,3)

Norge: 11,9 (11,7)

EU: 17,8 (17,2)

 

Andelen kvinnor över 65 år (i procent) som har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten 2014 och 2013 inom parentes.

Danmark: 10,1 (12,2)

Sverige: 21,7 (22,3)

Finland: 19,7 (19,6)

 

EU27: 15,7 (15,5)

Källa Statistiska centralbyrån (SCB) utifrån uppgifter från Eurostat/>

5 dec 2016