Den senare tidens debatt om hemlösa EU-migranter, eller de som i folkmun avhumaniseras genom att benämnas som "tiggare", bör oroa oss alla. Den nedlåtande synen på fattiga människor som på grund av svåra sociala omständigheter tvingas tigga hörs inte längre bara på arbetsplatsernas fikabord, runt köksborden eller på skolrasterna. Den har numera även letat sig in i några av landets redaktioner. Det är en skrämmande utveckling.
I centrum av den här diskussionen har frågan om hemlöshet aktualiserats. Det är en diskussion som synliggör hyckleriet hos de som tidigare aldrig ägnat en tanke åt de tusentals människor som i dag saknar bostad och sover ute i kylan. Hyckleriet som först nu börjar tala om hemlösas utsatthet, men enbart för att sätta det i relation till EU-migranternas närvaro i samhället.
Under rubriken "Andra gator i dag" skriver Ulf Stolt, chefredaktör för tidningen Situation Stockholm, om hur tidningens försäljare nu möter hård konkurrens från hemlösa EU-migranter som säljer en annan tidning. Vad man kunde läsa mellan raderna är att "våra" hemlösa och "våra" gator numera hotas av EU-migranter.
Det har snarare blivit regel än undantag att ställa utsatta grupper mot varandra. Flyktingar mot fattiga pensionärer. Arbetare mot arbetare. Hemlösa mot hemlösa. Och när dessa grupper ställs mot varandra, hör jag nästan en lättnadens suck i maktens korridorer. I stället för att rikta all fokus på politiker, makthavare, som kunnat göra mer för att förhindra att flertalet människor fryser ihjäl varje år, riktas i stället udden mot hemlösa EU-migranter. Människor som inte ens har tillgång till många av kommunernas härbärgen eftersom dessa endast är avsedda för dem med ett medborgarskap.
Hemlösa EU-migranter möter i Sverige samma form av rasism som har tvingat många av dem att lämna sina hem och familjer för att sätta sig på en trottoar och förlita sig på att förbipasserande, på sin höjd, ger några kronor.
2011 beräknades 34 000 människor vara hemlösa i Sverige. Sedan dess har siffran med största sannolikhet stigit, och mörkertalet är stort. Läget för landets hemlösa är kritiskt. När hemlösa ser varandra som det största hotet, är det inte de som aldrig behövt oroa sig för att spendera ytterligare en natt på centralstationen som tvingas leva med konsekvenserna.
Det är alla de tusentals som står utan bostad, lever i ett samhälle med allt fler människor i utanförskap och som på grund av splittring inte kan stå enade och utkräva ansvar av politiker. De är förlorarna. Vinnarna är rasismens anförare som lyckats sälja in idén om att det är skillnad på folk och folk samt de makthavare som drar sig undan strålkastarljuset.
- Men hopp finns alltid! I Eskilstuna pågår en kampanj som vill ge all invånare i kommunen rätt till tak över huvudet . Flexibilitet krävs för att utsatta grupper skall komma in i samhället igen och det grundläggande för alla individer är först och främst att ha ett eget hem, ett tak över huvudet.
Tyvärr är de utsatta kvinnorna en stor grupp där självklarheten till bostad är utplånad. Detta arbetar vi aktivt med att förändra.
B K R O Kraft Force
