Traditionen med hederstänkande har sin grund i äldre samhällen där familjer skapade sina egna lagar och bestraffningar. Trots ändrade förutsättningar i vårt moderna samhälle är de traditionella uppfattningar om heder och skam något som i viss mån levt kvar. Enligt traditionellt hederstänkande kan mannens heder till exempel bero på hans förmåga att försörja, kontrollera och beskydda familjen medan kvinnans heder till exempel kan bero på hennes sexuella renlevnad.
Brottsliga handlingar som mord, misshandel, frihetsberövande, olaga hot och ofredande begås med hedersbegreppet som motiv. När denna typ av hedersrelaterat våld inträffar är det ofta en ung kvinna eller man som drabbas och gärningspersonerna finns inom familjen eller släkten. Enligt deras uppfattning har brottsoffret vanärat eller riskerar att vanära familjens heder, och brotten begås för att återupprätta hedern.
Det som skiljer hedersrelaterat våld från det som kallas familjerelaterat våld är bland annat att det oftast är flera gärningspersoner inblandade och att den brottsliga handlingen kan ha stöd av andra familjemedlemmar. Brottet är ofta planerat långt i förväg och det kan i vissa fall finnas en stolthet över våldshandlingen.
Pojkar och unga män har i dessa familjer mer frihet och fler rättigheter än flickor och unga kvinnor. Kontroll och bevakning kan därför vara ett tecken på att en ung kvinna lever i en familj med ett starkt hederstänkande. Det kan till exempel handla om att hon inte får bestämma över sitt utseende, över vilka hon umgås med eller över sin fritid. Det händer att föräldrar förbjuder sina döttrar att vara med på gymnastiken och på vissa lektioner i skolan. Även klassfester, utflykter och skolresor kan förbjudas liksom möjlighet att skaffa sig en utbildning eller arbete.