Sammanfattning av Feminism

Vi närmar oss med stormsteg den 8 mars, innan detta hade vi tänkt skriva lite om feminismens historia genom åren. 

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.  

Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.

En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.

Lång väg kvar till ett jämställt samhälle

Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.

  • Vem är hemma med barnen?
  • Vem lagar maten?
  • Vem städar?
  • Vem går upp på natten och tröstar barnet?
  • Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
  • Vem är det som har den högsta lönen?

Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.

Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.

Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller.  Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."

Feminismens grundidé

Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.

Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.

Historisk tillbakablick

Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800-talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologierna, konservatismen undantagen.

En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt. 

Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.

Under början av 1900-talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder. På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska. 

En generell kritik

En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.

Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!

Likhetsfeminism

Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.

Särartsfeminism

Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.

Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

-Feminismen som ideologi kommer vi att fortsätta diskutera kring fram till den 8 mars. 

2 Mar 2023

 

Välkommen till

B K R O

Kraft Force

www.bkro.eu

Barn och Kvinnorätts

Organisationen

B K R O Kraft Force

 

/deep-red-by-nemling-on-deviantart.jpg

 

www.bkrokraftforce.me

www.bkrobarn.eu

 

/deep-red-by-nemling-on-deviantart.jpg

 

Facebook

 

/deep-red-by-nemling-on-deviantart.jpg