Utsatthet, del 4 Global kvinnlig fattigdom

Rapport från Amnesty.

FRÄMSTA ORSAKEN DISKRIMINERING.

En majoritet av världens fattiga är kvinnor. Könsdiskriminering går inte sällan hand i hand med andra former av diskriminering. Etniska och religiösa minoriteter, ursprungsfolk, migranter är ofta utsatta för diskriminering som i praktiken urholkar deras mänskliga rättigheter. Kvinnor från dessa grupper utsätts för dubbel diskriminering. Kvinnor diskrimineras på en rad områden och drabbas särskilt hårt i vissa situationer. 

Könsdiskriminering går inte sällan hand i hand med andra former av diskriminering. Etniska och religiösa minoriteter, ursprungsfolk, migranter är ofta utsatta för diskriminering som i praktiken urholkar deras mänskliga rättigheter. Kvinnor från dessa grupper utsätts för dubbel diskriminering. 

Det kan handla om:

  • arbete
  • utbildning
  • hälsa
  • miljöförstöring och klimatförändringar
  • urbanisering
  • könsbaserat våld 

Kvinnors arbete 

Flickor och kvinnor drar det största lasset vad gäller hushållsarbete och omvårdnaden av de mindre barnen eller sjuka familjemedlemmar. Fattiga kvinnor på landsbygden tillbringar många timmar med att hämta vatten, samla ved och arbeta på fälten. I städerna arbetar de fattiga kvinnorna ofta med farliga och underbetalda jobb i den informella sektorn. 

Kvinnor har inte lika tillgång till resurser och produktionsmedel som män. Det kan handla om sämre  möjligheter att beviljas krediter och lån eller diskriminerande lagar gällande egendom, landrättigheter eller arvsrätt. Kvinnor har dessutom lägre lön än män och det mesta av kvinnors arbete är obetalt. 

FN-organet UNIFEM har pekat på att värdet av kvinnors obetalda arbete uppgår till närmare hälften av världens samlade BNP. Men det  obetalda arbetet syns inte i några redovisningar och kvinnorna lämnas utanför nationella socialförsäkrings- och pensionssystem. 

Fler och fler kvinnor ingår nu i den avlönade arbetskraften. Många av dem arbetar i den informella sektorn eller har korttidsanställningar, deltidsarbeten eller kontraktsarbeten - ofta under vidriga  förhållanden och utan arbetsrättsligt eller socialt skydd. Många kvinnor diskrimineras och trakasseras på sina arbetsplatser.

Kvinnliga migrantarbetare är särskilt utsatta för exploatering och övergrepp. Fattigdomen driver dem in i mer eller mindre olagliga eller oreglerade former av arbete. Det kan handla om hushållsarbete, tillverkning i så kallade sweatshops eller sexindustrin. Många hamnar i händerna på människohandlare eller i andra former av modernt slaveri. 

 

Rätten till utbildning och hälsa 

Fattigdomen tvingar familjer att ta svåra beslut när det gäller barnens skolgång. Många familjer har inte råd att betala avgifter, skolböcker, kläder och transporter till skolan för alla barnen utan prioriterar ofta pojkarnas skolgång eftersom man ser dem som framtida familjeförsörjare. I många länder förväntas flickorna i familjen hjälpa sina mödrar med hushållsarbetet fram tills dess att de själva blir mammor. 

Att inte få utbildning medför livslånga konsekvenser för flickor. Deras möjligheter att bli ekonomiskt oberoende minskar. Samtidigt ökar risken för att bli bortgift som mycket ung. Många flickor som går i skolan tvingas också hoppa av på grund av giftermål. Tidiga och/eller påtvingade äktenskap leder ofta till känslomässig och fysisk ohälsa. Mödradödligheten är mycket större bland unga kvinnor och flickor och avsaknaden av utbildning ökar riskerna att smittas med hiv påtagligt. Dessutom har mödrar som själva fått utbildning friskare och bättre utbildade barn. 

Utan utbildning är det svårare att navigera i samhället, få del av information och kunna kräva och använda sig av sina rättigheter för att förändra den egna livssituationen. Det är ingen tillfällighet att tre fjärdedelar av alla vuxna som inte kan läsa och skriva är kvinnor. 

Könsdiskriminering mot kvinnor leder också till att de har svårare att få tillgång till skydd, rättvisa och samhällsservice, vilket ytterligare förvärrar situationen för kvinnor som lever i fattigdom. Många får inte tillgång till den hälso- och sjukvård de behöver eftersom de inte har råd med avgifterna eller inte kan betala för transporten till kliniker eller sjukhus. 

Miljöförstöring och klimatförändringar

I kristider ökar kvinnors ansvarsbörda. Kvinnor drabbas därför särskilt hårt av miljöförstöring och klimatförändringar. När torka eller översvämningar förstör skördarna flyttar många män från landsbygden in till städerna för att leta efter arbete. Kvinnor har svårare att fly undan naturkatastrofer, i  synnerhet om de har små barn. I stället  tvingas de arbeta hårdare för att skaffa fram mat och gå allt  längre för att hämta vatten eller ved. 

När det är ont om mat är det flickorna och kvinnorna som får stå tillbaka: sju av 10 av världens hungriga är flickor och kvinnor, enligt World Food Programme. 

Urbanisering 

Det finns en rad orsaker till att människor lämnar landbygden och söker sig in till städerna. Man brukar skilja på sådana faktorer som driver människor från landsbygden och faktorer som drar människor till städerna. 

Människor tvingas från sina hem på grund av väpnade konflikter, tvångsvräkningar och andra människorättskränkningar. Torka och översvämningar i klimatförändringarnas spår och miljöförstöring till följd av utvinningsindustri inverkar på landsbygdsbefolkningens försörjningsmöjligheter är andra exempel faktorer som gör att människor drivs från sina byar. Samtidigt lockar städerna med större ekonomiska möjligheter (upplevda eller verkliga) och bättre samhällsservice såsom hälso- och sjukvård och skolor. Även om situationen och orsakerna till urbanisering kan variera från land till land så är fattigdom och människors strävan efter att skapa sig en bättre tillvaro, en viktig drivkraft.

I likhet med män söker kvinnor bättre försörjningsmöjligheter för sig och sina familjer i städerna. Samtidigt skiljer sig kvinnors och mäns situation – både på landsbygden och i slummen. Könsdiskriminering leder till en större ekonomisk och social otrygghet för kvinnor. Att kvinnor tvingas eller väljer att lämna landsbygden har inte sällan sin grund i människorättskränkningar och könsdiskriminering. 

Könsbaserat våld och fattigdom 

Fattigdom är både en konsekvens av och en orsak till att kvinnor utsätts för våld. Utsattheten för våld bidrar till att kvinnor förblir fattiga. Fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld påverkar kvinnors möjligheter och förmåga att arbeta och få en inkomst. Könsbaserat våld leder ofta till ökad fattigdom för kvinnans familj men även för samhället i stort. Ofta är kvinnor som lever i fattigdom de mest våldsutsatta. Många kvinnor som lever i slummen utsätts dagligen för våld, både i och utanför hemmet. 

I många länder har kvinnor svårt att få tillgång till och skydd av rättsväsendet. Kvinnor som misshandlas av sin partner får inget skydd och skilsmässa kan många gånger vara det enda sättet att undgå mera våld. Men diskriminerande lagstiftning och sociala attityder gör det ofta svårt eller omöjligt för kvinnor att skilja sig. 

Fattigdom begränsar också utvägarna för kvinnor som vill  lämna en våldsam partner. En kvinna som är ekonomiskt beroende av sin man kan ha svårt att hitta ett sätt att försörja sig själv och sina barn.

Ekonomiskt oberoende är i sig inte ett skydd mot könsbaserat våld, men tillgång till ekonomiska resurser kan öka kvinnors möjlighet att fatta egna beslut. Diskriminering och våld mot kvinnor går ofta hand i hand och leder till att kvinnor nekas rätten till hälsa, utbildning, bostad och mat. Samtidigt kan fattigdom öka risken för ytterligare våld och övergrepp. Den onda cirkeln sluts. 

 

 

25 maj 2016