Hedersrelaterat våld

FN:S DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD

"Honour is defined in terms of women’s assigned sexual and familial roles as dictated by traditional family ideology. Thus adultery, premarital relationships (which may or may not include sexual relations), rape and falling in love with an ‘inappropriate’ person may constitute violations of family honour."

 

                                    /aprikosa-rosor.jpg

 

Begreppet heder

Inom forskningen finns ingen konsensus kring begreppet heder. Forskare har diskuterat hur hedersnormer inverkar på våldsutövning och hur dessa normer kan kopplas till andra makthierarkier, som kön, klass och status. 

Den svenska debatten om hedersrelaterat våld och förtryck 

I den svenska debatten om hedersrelaterat våld och förtryck har våldet, i likhet med FN:s definition (se faktaruta), till stor del tolkats utifrån dess motiv, inte utifrån våldshandlingen i sig, vilket vanligen görs vid våldsbrott. Debatten har förts både inom ramen för integrations- och jämställdhetsfrågor. Våldet och utsattheten framställs som olika problem som kräver olika lösningar beroende på vem som är offer och vem som är förövare. Tvångsäktenskap och könsstympning betraktas ofta som former av hedersrelaterat våld och förtryck, men diskuteras även som egna problem- och kunskapsområden.

Inom forskningen saknas både en vedertagen definition kring hur hedersbegreppet ska förstås, samt kunskap om förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Det har diskuterats huruvida hedersrelaterat våld verkligen utgör en särskild typ av våld, eller enbart skiljer sig från mäns övriga våld mot kvinnor genom sitt kollektiva uttryck. Det finns även forskare som menar att begreppet i sig saknar vetenskapligt och analytiskt värde och väljer att tolka våld och förtryck i termer av mäns våld mot kvinnor. Att våldet har sin grund i en patriarkal maktordning är forskningen dock i stort sett enig om.

Heder som kultur

Forskning om heder har bland annat lyft fram hur föreställningar om hederskoder skapar makthierarkier. Heder har bland annat tolkats som en manlig rättighet att bli behandlad som jämbördig. Personlig, medfödd heder kan därmed inte ”utökas” utan enbart avta och eventuellt återupprättas. Utifrån detta perspektiv handlar heder således om anseende: att betraktas som jämbördig och hedervärd – en kvalitet som definieras av omvärlden. Forskning om hederskoder har visat hur heder i vissa sociala kontexter ses som ett strikt manligt privilegium från vilket kvinnor är exkluderade.

Däremot kan kvinnor genom ett ”ärbart”, främst sexuellt, beteende upprätthålla eller reducera familjens heder. Hedersrelaterat våld mot kvinnor uppstår enligt denna forskningsansats som en återerövringsteknik när heder anses ha tagits från familjen genom kvinnans beteende. Forskning som betonar hederskoder har härlett dessa inte till specifika religioner utan till särskilda kulturer med geografiskt ursprung främst i Medelhavsområdet och Asien.

Intersektionalitet – hedersbegreppets flytande betydelse

Det finns även forskare som menar att heder inte har någon fast definition och att ett kulturellt fokus på våldet riskerar att leda till att kvinnors rättigheter ignoreras och att minoritetskulturer stigmatiseras. En kulturalisering av våldet riskerar att utgöra eller befästa ett slags rasistisk ordning där majoritetsgrupperna ses som civiliserade och moderna, medan invandrade män, i synnerhet muslimer, ses som kvinnoförtryckare. Genom att i stället referera till en mängd andra faktorer såsom klass, status och etnicitet förändras hederns betydelse. Heder kan på det sättet tolkas i både materiella och immateriella termer, genom att kopplas till ekonomi och egendom liksom kontroll över kvinnan och/eller släkten. Vilka handlingar som sanktioneras för att återupprätta hedern kan enligt detta intersektionella perspektiv förändras över både tid och plats. 

Heder i historisk kontext i Norden

Om hedersvåld definieras som kontroll av (främst) kvinnors sexualitet eller beteende, är detta ett fenomen som förekommer i många länder, om än på olika vis. Historiker har visat att värden som heder och skam har spelat en stor roll för att kontrollera individen även i svenska och nordiska samhällen; en kontroll som främst utövades och upprätthölls av staten via lag, rätt och kyrka, varför privat upprättelse av heder inte alltid har behövts. Genom historien har dock många privata våldshandlingar som barnamord, självmord vid utomäktenskaplig graviditet, dueller samt självmord vid ekonomiska bekymmer tolkats i termer av heder och skam.

 

                                         /aprikosa-rosor.jpg

16 jul 2017

Välkommen

Välkommen till

www.bkro.eu.

Barn och Kvinnorätts-

Organisationen

/bkro-1.jpg

Välkommen

Även att besöka våra andra hemsidor:

Den andra huvudhemsidan,

www.bkroforce.se

www.b-k-r-o.com

 

/bkro-1.jpg

 

Svenska och internationella hemsidan

www.bkro-kraft-force.com

www.bkrokraft.eu

 

/bkro-1.jpg

 

 Barn och ungdomsavdelningen

www.bkrobarn.com

www.bkrobarn.se

www.bkrobarn.n.nu (eu)

 

  /bkro-1.jpg

 

------------------------------

 

VIKTIG NYHET OCH INFO.

Från 2016-08-08 kommer

vi att ha 3 nya hesidor som på sikt blir

våra huvudsidor.

www.b-k-r-o.com

www.bkro-kraft-force.com

www.bkrobarn.com

-----------------------------

Nyhetsbrev

Vill ni prenumerera på vårt nyhetsbrev?

Få dem senaste nyheterna?

Tider för föreläsningar och seminarier?

 

Vill ni bli

medlemmar?

Stödjande eller aktiva?

Medlemsavgiften är 200 kronor

per år.

Ni är så behövda.

Vill ni ge bidrag och donationer?

8103-4 933182551-4

(Swedbank)

Organisationsnummer:

802488-9142

Länkar