Blogg

 

RSS

Feminism

19 Feb 2024

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.

Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.

En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.

Lång väg kvar till ett jämställt samhälle

Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.

  • Vem är hemma med barnen?
  • Vem lagar maten?
  • Vem städar?
  • Vem går upp på natten och tröstar barnet?
  • Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
  • Vem är det som har den högsta lönen?

Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.

Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.

Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."

Feminismens grundidé

Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.

Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.

Historisk tillbakablick

Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under  1800-talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta  politiska ideologierna, konservatismen undantagen.

En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.

Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.

Under början av 1900-talet  ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder.

På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.

En generell kritik

En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.

Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!

Likhetsfeminism

Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.

Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.

Särartsfeminism

Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.

Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.

Queerteorin

Under senare tid har en ny form av feminism vuxit fram som utgår ifrån Simone Bevaours tanke att man föds inte till man eller kvinna, utan att man istället blir det. Kön är enligt dessa feministiska tänkare bara en social konstruktion. En radikal form av detta tänkande är den så kallade queerteorin som bl.a. framförs av Judith Butler.

Butler hävdar att även våra biologiska kön är konstruerade. Enkelt förklarat argumenterar Butler för att vara född med en penis eller slida egentligen har lika stor betydelse som att vara född som blondin eller brunett. Det är enligt Butler samhället/kulturen som lagt på en rad egenskaper som ska gälla för "kvinnor" eller "män".

Med Butlers terminologi är könet performativt, det är något som likt en föreställning (eng: performance) skapas genom att det iscensätts av oss alla i vårt vardagliga handlande och våra liv i stort.

Unik undersökning om våld mot kvinnor

22 Jan 2024

 

Var femte misshandlad kvinna som får hjälp av socialtjänsten riskerade att dö av våldet.

Det är en av flera mörka slutsatser i en unik undersökning.

Den nya sammanställningen av data, genomförd av SKR, Sveriges kommuner och regioner, tillsammans med 34 kommuner, innehåller för all del även positiva resultat.

Det är en ambitiös granskning som bygger på drygt 3 000 ärenden som socialtjänsten har hanterat under 2022 och 2023.

En gedigen arbetsinsats, även om resultatet delvis bekräftar sådant vi redan vet eller på goda grunder misstänker, som att nästan alla som söker stöd för våld är kvinnor (94 procent.)

De flesta är förhållandevis unga, mellan 25 och 44 år, inte många har fyllt 65.

Att ”nästan alla som söker stöd får en insats” är möjligen en något väl glädjefyllt vinkel. Det finns eventuellt goda förklaringar till att 15 procent inte får det, men hur vi än vrider och vänder på saken är dessa kvinnor betydligt fler än nästan inga.

Byråkratisk prosa är inte alltid ett under av tydlighet och jag antar att ”det individuella förändringsmålet” i de flesta fall går att översätta till att kvinnan ska lämna den misshandlande mannen.

Målet nås hursomhelst helt eller delvis i 57 procent av fallen. Om det är en bra eller dålig siffra går att diskutera. Förmodligen är den både och.

Att sex av tio klienter säger att socialtjänstens insatser har haft ”stor eller helt avgörande betydelse” är glädjande.

Betydligt dystrare är att en av fem kvinnor har utsatts för ett potentiellt dödligt våld. Med andra ord cirka 700 klienter bara i denna granskning som eventuellt varit döda i dag om det inte vore för snabba och goda vårdinsatser.

En siffra som ska ses i ljuset av att ungefär 15 kvinnor om året mördas av sina män.

Dessvärre finns ett mörkertal som kan vara stort. Undersökningen visar nämligen att de flesta söker sig till socialtjänsten på egen hand. Förhållandevis få kommer dit via polisen eller vården.

Här har inte minst vården ett ansvar. Ingen annan aktör i samhället kommer i kontakt med så stora delar av befolkningen som sjukhus och vårdcentraler.

Vårdpersonal har en skyldighet att informera misshandlade kvinnor om att de kan få hjälp av socialen. Och vid misstankar om brott som är så allvarliga att de kan ge minst ett års fängelse får sekretessen brytas och polisanmälan göras.

Vården behöver kort sagt bli bättre. Den måste skaffa sig bättre rutiner i mötet med blåslagna kvinnor. Samordna insatserna bland de olika instanserna inom verksamheten.

Socialtjänsten kan inte ensamt bära hela ansvaret.

Avslutningsvis:

Mest glädjande med den här rapporten är att den över huvud taget har gjorts. Den ger ny kunskap. Och kunskap är en förutsättning för att utveckling sker på rätt sätt.

Det är resultatet och lärdomar av SKR:s projekt Kvinnofrid som redovisas.

Projektet är i sin tur ett viktigt arbete som går ut på att stärka kommuners och regioners insatser för våldsutsatta kvinnor och barn.

Hur de politiska reaktionerna på denna sammanställning blir återstår att se.

Någon som minns upprördheten som rådde några veckor under våren 2021?

Efter fem mord på någon vecka krävde Centerpartiets ledare Annie Lööf politisk samling, varenda partiföreträdare värd namnet hörsammade givetvis kravet och statsminister Stefan Löfven talade med sträng röst om att det var ”allas plikt” att bekämpa just denna form av kriminalitet.

Men allt det där var snart glömt och det rastlösa kommentariatet kastade sig i stället över gårdsförsäljning av alkohol och igensnöade motorvägar och Erdogans eviga nyckfullhet.

Google upplyser mig för all del om att det så sent som i somras var viss uppståndelse igen. ”Politikerna har fått nog: våld mot kvinnor är lika allvarligt som gängvåldet”, lyder en rubrik.

Men snart var det Nato-tjafs igen.

Visst, insatser görs, både den nuvarande och den förra regeringen tar de här frågorna på allvar, även om de allvarstyngda orden inte riktigt backas upp med ekonomiska satsningar.

Även journalistiken bär givetvis ett ansvar för det offentliga samtalets tillstånd och för att mäns våld mot kvinnor nu förmodligen gör en comeback som med betydande sannolikhet kommer visa sig vara tillfällig.

Det är en debatt som mest påminner om Halleys komet, den kommer och går med viss periodicitet.

Vilket är bättre än ingen debatt. Men detta allvarliga samhällsproblem får inte den uppmärksamhet den borde få.

 

// Oisin Cantwell, skribent Aftonbladet

 

Civilkurage

12 Jan 2024

I Sverige dödas varje år kvinnor av våld i nära reationer, många av dessa sökte kontaktförbud, men som avslogs av åklagare.

Just för att man inte ansåg att hotet var tillräckligt stort. Fortfarande är kvinnovåld en farsot i det svenska samhället och ännu har vi inga lösningar på det.

Fortfarande är det ett gigantiskt systemfel. 

Det är enkelt att se samhällets brister och systemfel, när det gäller arbetet mot det förödande kvinnovåldet. Men i ärlighetens namn , börjar allt med dig och mig. Våra normer och värderingar och inte minst vårt rättspatos och civilkurage. 

I mitt arbete har jag ofta mötts av fruktansvärda historier och tragedier, som hade kunnat undvikas om allmänhetens civilkurage och rättspatos hade varit större.

Det finns en häpnadsväckande historia om en kvinna som en kväll misshandlas till döds av hennes före detta man,  i en större stad i Sverige. Kvinnan ropade på hjälp, och människor passerade men ingrep inte. En annan gång blev en kvinna överfallen  av sitt ex, utanför en byggarbetsplats, med med många byggnadsarbetare runt dem. Kvinnan ropade på hjälp, men ingen ingrep.

En tredje kvinna blev nerknuffad på tågspåret, också hon av sin före dett man, straxt innan ett kommande tåg. Hennes barn stod och grät på perrongen, ingen kom till varken barnens räddning eller kvinnans räddning. Mirakulöst undkom kvinnan. Mordförsöket kom att förändra kvinnans liv, då hennes stora insikt var att hon inte kunde lita på någon. Hennes lärdom var att inte lita på någon och att det bara var hon själv, som kunde rädda sig och barnen. 

När blir vi åskådare? Varje samhälle har sitt eget regelsystem, det som brukar kallar normer. Samhällets, gruppens och individens normer har stor betydelse för hur människor beter sig i olika situationer.

En sak är säker: Att vara åskådare är inte samma sak som att vara neutral. Med din tystnad skickar du signaler till både offer och förövare. Åskådaren kan öka offrets känsla av utsatthet. Samtidigt kan förövaren tolka åskådarens passivitet som ett tyst medgivande.

 

Faktum är att ju fler som ser på, desto mindre troligt är det att du eller någon annan gör något. Du ser någon utsättas för övergrepp, bli misshandlad eller mobbad. Chansen att du ingriper är minimal. Kanske tror du att just du har civilkurage när det verkligen gäller? Historien visar tyvärr att du förmodligen, liksom de flesta andra, helt enkelt är för feg.

Vi talar många gånger och även ibland sjunger om, att Sverige har blivit kallt, detta är tyvärr den bistra sanningen. Det handlar mest om att "man skall sköta sig själv och skita i andra."

Vi såg det tydligt under pandemin, när människor var ute och rörde sig, trots att man ibland var smittad. Mötande personer med svaga immunsystem kunde det få dödliga konsekvenser... Naturligtvis hjälpte det till att vi hade en vag och urusel pandemipolitik. 

Men hur fungerar annars vårt civilkurage? Ger vi verkligen alltid en hjälpande hand till exempelvis  någon som blir misshandlad på gatan? Ingriper vi alltid när en medmänniska behöver oss? Var är vårt civilkurage, när det gäller att protestera mot elpriserna och matpriserna osv? Människor lever alltmer under existensminimum till följd av de skyhöga el och matpriserna, i reportage i tidningar säger barnfamiljer, att föräldrarna hoppar över någon måltid varje dag för att barnen skall få äta sig mätta. Men alla barn är inte förunnade att kunna äta sig mätta. 

Hade det varit nere i Södra Europa, hade man aldrig accepterat varken el eller matpriserna, man hade gått man ur husen och ut på gatorna och torgen och protesterat...

Men i Sverige finner man sig i det mesta, man låter sina barn gå hungriga och man accepterar att elpriserna försätter vanliga människor i konkurs...

Vad behövs för att människor skall engagera sig, vad krävs för att vara en god medmänniska och stå upp för varandra?

Vi måste våga ta tillbaka vårt civilkurage. 

Jag vågar, gör du?

 

// Zelda

 

 

Gott Nytt År

1 Jan 2024

Ett Gott Nytt År 2024.

Må det nya året komma med fred

och försoning.

Önskar vi på B K R O Kraft Force

 

God Jul

25 Dec 2023

En God och Fridefull Jul

önskar vi på

B K R O Kraft Force

Jul evangeliet

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.

Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem:

“Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.”

Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

“Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra:

“Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”

De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade.

Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Julens mörka sida

23 Dec 2023

Dagen före julaftonen, och människor stressar som mest för att i morgon kunna skapa den perfekta julen. Idag trängs människor i affärerna för att köpa det sista till julbordet, kanske också de sista julklapparna. Många människor känner också oro och tvång inför de långa julhelgerna, oro för att inte leva upp till alla de förväntningar som ställs på oss...

Denna helg mer än någon annan samlas familjer, släkt och vänner för att fira julen tillsammans, och kravet på att socialisera är större än någonsin. Många påklistrade leenden bakom trötta och sönderstressade människor. Och kanske orkar inte heller alla hålla fasaden uppe. 

Men vad händer när just fasaden krackulerar? Ja den dystra sanningen är att många familjetragedier händer under julen. Alkoholkonsumtionen stiger kraftigt, familjer som redan har missbrukarproblem tillhör en av de stora riskgrupperna, liksom familjer med våldsproblematik, ekonomiskt utsatta ... Ja listan kan göras oerhört lång. Men vi får aldrig glömma, att det skulle också kunna vara du och jag... Och i alla konflikter och tragedier, finns de oskyldiga barnen, och dem får vi aldrig glömma.

Mer än någonsin i denna oroliga tid och värld, är det viktigt att komma ihåg julens verkliga budskap, kärleken och respekten för varandra.

// Annah Ally

Dan före dopparedagen

22 Dec 2023

Vi går mot julen i raskande steg, och imorgon är dan före dopparedagen, dagen innan julafton. Med denna långa julhelg, kommer inte bara julefrid, idyll och samhörighet, den kan också frammana utanförskap, sociala barriärer, hot, hat och våld.

För med storhelgerna , så skapas så mycket förväntningar som ibland inte infrias och detta genererar ofta i ilska och frustratrion. Detta bäddar för allt för många familjetragedier. Undersökningar påvisar att alkoholkonsumtionen kraftigt ökar på storhelgerna och ofta kommer barnen i familjen i kläm. Barnen far särskilt illa, när de är alldeles beroende av sina föräldrar. För dessa utsatta barn, blir julhelgerna en lång färd mot skolan och vardagen. Inga barn förtjänar att leva så, på samma vis, som ingen kvinna förjänar att leva i våldets och hatets skugga. Välj säkerheten och tryggheten först!

Därför ber vi er alla inför julhelgen att vara försiktiga och rädda om varandra. Vid akuta problem, kontakta alltid 112.

 

B K R O Kraft Force,

Barn och Kvinnorätts Organisationen Kraft Force

Krönika

25 Nov 2023

Den 25 november har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta, det är dagen då jag tillsammans med andra kvinnor manifisterat mot männens våld mot kvinnor. I mitt fall, har jag tillbringat många av dessa dagar i Uppsala Domkyrka. Under denna dagen brukade vi hålla olika föreläsningar om kvinnovåldet, för att sedan på kvällen samlas i Uppsala Domkyrka för en ljusmanifestation.

Denna dag är det viktigt att vi ger extra uppmärksamhet åt ett av mänsklighetens största problem, och också ett av de största hoten mot uppfyllandet av de globala målen. Nämligen våldet mot alla kvinnor, i Sverige och i omvärlden. 

En av tre kvinnor i världen utsätts för våld någon gång i livet. Våld mot kvinnor och flickor är en kränkning av de mänskliga rättigheterna och är en direkt konsekvens av både lagstiftad och vardaglig diskriminering och exkludering. Det är ett utbrett problem som sker dagligen, i alla samhällen.

Våldet är transparant och gränslöst, går genom olika kulturer, etniciteter , religioner och länder. Det är en mänsklig rättighet som kvinna, att inte utsättas för våld. 

Det är en tragedi för varje våldsutsatt kvinna och dödsoffer, och det är viktigt att komma ihåg , att varje våldsutsatt kvinna, ger ringar på vattnet, och offren blir också offrens familjer. 

Som de flesta som arbetar engagerat mot våld mot kvinnor, har jag också en bakgrund med våld, det bröt ner mig för en kort stund, innan jag blev stakare och valde en ny livsväg. Nämligen att bli förkämpe mot våldet mot kvinnor. 

Men det är viktigt att understryka, att detta arbete är långt mer omfattande än många av oss tror. För det handlar om att bryta grundläggande värderingar inom olika kulturer och religioner, det handlar också om att nå barn från tidig ålder i undervisning om könsroller.

Det handlar också om att vårt samhälle behöver bli bättre i bemötandet och omhändertagandet av alla våldsoffer. Tillika behöver skyddet kring våldsoffer bli bättre.

Det är en lång väg att gå, men målet är ett samhälle utan våld mot kvinnor. Och ju fler vi ansluter oss i kampen mot våldet, ju starkare blir vi, och dess snabbare når vi vårt mål.

Men idag, skall vi minnas alla kvinnor som drabbas av detta ondskefulla kvinnovåld, levande som död! Ingen glömd! Detta våld måste besegras och bekämpas! Våld har ingen plats i ett demokratiskt samhälle. 

Sedan flera år tillbaka, kan jag inte vara på plats i Uppsala Domkyrka, jag och min familj fick gå under jorden på grund av den stora hotbilden, och bygga upp våra liv igen någon annanstans. Men inte ens där var vi i säkerhet. Men jag har överlevt hittills, och detta är i sig den största segern.

Så idag, går mina tankar till mina vänner vid Uppsala Kvinnojour, Uppsala Universitet och NKC och jag tänder ett ljus där jag nu befinner mig, för alla kvinnor som mig.

// Annah Ally

Vi måste stoppa våldet mot kvinnor och flickor

25 Nov 2023

En av tre kvinnor i världen utsätts under sin livstid för fysiskt eller sexuellt våld. Våld mot kvinnor är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och drabbar kvinnor oavsett religiös- eller etnisk tillhörighet, social status eller geografisk plats.


Miljontals kvinnor Iever i länder där våld mot kvinnor inte är ett brott och i alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor mister sina liv. Våld mot kvinnor har många former – i hemmet, i nära relation, sexuella trakasserier, kvinnlig könsstympning, barnäktenskap, trafficking, sexuellt våld i krig och mord.

Kvinnovåldet finns överallt, den saknar färg, klasshörighet och religion och våldet används för att underminera världens alla kvinnor.

Idag är det dags att säga ifrån, en gång för alla. Idag är en dag att manifistera över alla kvinnor som fallit offer i det ursinningslösa våldet. 

// B K R O KRAFT FORCE

- Barn och Kvinnorätts Organisationen Kraft Force

Historien bakom 25 november

25 Nov 2023

Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor den 25 november instiftades av FN:s generalförsamling år 1999 som en påminnelse om Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor.

Det specifika datumet valdes för att hedra systrarna Mirabal från Dominikanska republiken. De lönnmördades och blev folkhjältar för sitt okuvliga motstånd mot landets forne diktator, sexualförbrytaren och massmördaren Rafael Trujillo. FN och flera andra aktörer försökte påverka diktatorn att skona systrarna, som vid upprepade tillfällen fängslades och torterades. Han gick med på det, men beslutade i hemlighet att lönnmörda dem. De mördades den 25 november 1960, bara några månader innan Trujillo själv mördades. Mordet betydde inte slutet för hans styre utan sonen Ramfis efterträda sin far.

En våg av hämnd och våld mot de inblandade i mordet på Trujillo svepte över landet och systrarna Mirabal blev symboler för folkets motstånd. Det dröjde till 1996 innan systrarna Mirabal erkändes som martyrer och deras namn publicerades i skolböckerna. Idag är huset där systrarna växte upp ett museum och världen över protesterar människor mot våld mot kvinnor den 25 november.

 

Fallbeskrivning 1 Forts.

20 Oct 2023

När Lotta hamnade på sjukhuset, så fick hon genomgå många undersökningar ,och man fann flera läkta benbrott som hon aldrig sökt hjälp för. Samtidigt hade hennes barn berättat allt för polisen. Så under Lottas sjukhusvistelse, inleddes även en förundersökning och mannen häktades. 

Lotta hade fått en fraktur i ett skallben och en svårare hjärnskakning, tillsammmans med tidigare frakturer som kunde härledas till misshandeln av henne. Detta gjorde att åklagaren valde att ställa Ahmed inför rätta. 

Tillsammans med Lottas och barnens vittnesmål, gav det Ahmed 18 månaders fängelse, men minus tiden för frihetsberövandet och halverade tiden, så gav det honom allt som allt 6 månader. 

Under denna tid fick Lotta även kontaktförbud och hon valde att flytta irån deras gemenamma hem tillsammans med barnen. Hon lade också in om skilsmässa, och då de hade minderåriga barn, så blev det också betänketid. I början gick allt civiliserat och Ahmed begärde umgänge med barnen i familjerätten, som han också beviljades. Allt verkade gå fredligt till vid både hämtning och lämning.

Men så småningom eskalerade konflikten mellan Lotta och Ahmed, kan kunde aldrig förlika sig med att Lotta och hans barn vittnade mot honom i tingsrätten.  Hans åtgärder blev först att begränsa Lottas del vid bodelningen, hålla kvar barnen längre vid besök i hans hemland. 

Efter en tid gifte Ahmed om sig i hemlandet när han var på semester, men trakasserierna av Lotta fortsatte. När Lotta inledde en ny relation efter fem år, fortsatte Ahmed att trakassera henne och den nya mannen. 

Det har nu gått flera år sedan, de äldsta barnen är vuna och de yngsta är i övre tonåren. Men senast vid näst yngsta barnets student, blev det stora bråk, då Ahmed aldrig accepterat att Lotta gått vidare. 

Lotta och hennes barn, tror aldrig att Ahmed kommer att sluta trakassera dem. Barnen har väldigt liten kontakt ed deras pappa. 

Allas namn är fingerade.

Fallbeskrivning 1

16 Sep 2023

Lotta är fyrtio år gammal, hon har fyra barn  mellan femton och tre år. Hon är sedan sexton år gift med Ahmed. Förhållandet var först stabilt och bra och hon var övertygad om att hennes man var hennes livs kärlek. Men med barnen och åren kom deras goda relation att förvandlas.

När första barnet kom, så blev Lotta och hennes relation ännu starkare, dom var en liten kärleksfull familj. Så när Ahmed inte tyckte att det var någon mening att Lotta skulle gå tillbaks till jobbet efter första föräldrarledigheten, så höll hon med. Och det var ett gemensamt beslut att hon skulle fortsätta vara hemma och att de skulle skaffa flera barn.  Andra barnet kom två år efter det första, och tredje barnet kom tre år efter det andra. 

Under småbarnstiden så började förhållande drastiskt att försämras. Ahmed ville lägga sig i vilka mammor hon fick umgås med vid lekparken, vilka vänner som var bra. Och han började ha synpunkter på hur ofta barnen fick träffa hennes föräldrar. Detta då de inte delade samma religion som honom. Plötsligt blev också religionen en viktig fråga. Det var Ahmed som skulle bestämma barnens namn liksom deras religion, och Lotta hade ingenting att säga till om. 

Hennes man blev alltmer kontrollerande, ville inte att hon skulle gå och handla själv, utan det skulle de göra tillsammans. Han kontrollerade även deras ekonomi och hon fick fråga om pengar när barnen eller hon behövde kläder. 

Ahmed hade också en import och exportfirma som gick väldigt bra. Och de kunde leva bra, de åkte utomlands på semester varje år liksom en ytterligare resa till hans föräldrar i Irak varje år. 

Hennes man började med att bestämma vad Lotta skulle ha för kläder i hans hemland, men han fortsatte att göra det hemma också. Lotta säger att han gjorde det för att nedgradera henne.  

Första slaget kom när hon väntade det andra barnet, Ahmed kom hem och upptäckte att hon hade sin väninna hemma för fika och han gillade henne inte. Så när Lotta diskade i köket efter att väninnan gått, så ger mannen henne flera örfilar så att hon börjar blöda i ansiktet. Efteråt börjar Ahmed att gråta och säga förlåt. I flera veckor skämde han sedan bort henne med presenter och blommor. När tredje barnet kom som var ett oroligt kolikbarn, som grät sig genom nätterna, så kom våldet tillbaks. Han kunde slå henne för att bebisen började gråta, eller slå henne för att hon aldrig km och lade sig, eftersom hon ständigt hade vaknätter med hennes lilla pojke. 

Hon kom att lära sig våldets mönster men också att det kunde komma helt oprovocerat om mannen exempelvis hade haft en dålig dag på jobbet eller om barnen inte skötte sig. Men med tiden lärde sig även barnen om pappans våldsamhet. Så även de lärde sig att anpassa sig efter pappans humör. 

När tredje barnet var fem år, så sökte Lotta jobb och fick det. Hon gjorde det, trots att mannnen var emot att hon skulle jobba då hon behövdes hemma. Hon beskriver tiden som fantastisk, hon började våga sätta gränser, hon vågade också låta barnen träffa sina morföräldrar. Men Ahmed ogillade hennes frigörelse och kom att hota henne med att han skulle ta med sig barnen till Irak och låta dem stanna med hans föräldrar. Till slut gav hon upp hennes frihet, då han var så hotfull och kontrollerande.  Så hon slutade jobbet och blev hemmafru igen. Efter några år fick de ett barn till. 

Lotta beskriver som att hon förlorade sin identitet och att hon stängde av sina känslor för att bara klara varje dag. Våldet blev allt grövre och han fick henne att känna att hon inte hade något värde alls. Hon fick inte längre gå och handla, det skulle han göra. Hon fick inte gå på föräldrarmöten, det skulle han göra. Lämna och hämta barnen påfrån aktiviteter, gjorde han också. För att han skulle isolera henne, och kontrollera att hon inte träffade någon ute...

Uttåt var han den perfekta mannen som tog hand om hela familjen och hon uppfattades som hans drottning, som han passade upp på, det är vad han sa till henne. 

En dag när han kom hem från jobbet och var arg, så slog han henne så illa att hon blev medvetslös, då larmade hennes äldsta dotter på ambulans. Med inläggningen på sjukhuset kom familjens fasad att rämma. 

Fortsättningen följer i nästa vecka.

Konsekvenser av våld

2 Sep 2023

Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. 

Att utsättas för våld är alltid traumatiserande, ibland kan det leda till ett livslångt lidande. Hur kan man någonsin hämta sig från att bli angripen och skändad av den personen man älskar och litar på? Hur man bemöts av sin omgivning och när man söker hjälp kan vara avgörande för läkningsprocessen. Det handlar väldigt mycket om acceptansen av det som varit men också om tron och hoppet om en ljusare framtid. 

Tyvärr slutar det sällan med ett slag, utan det följer snart med ännu ett slag och ett till... Till slut vänjer man sig med det onormala, det blir en vardag och plötslig befinner man sig i "normaliseringsprocessen", där man accepterat våldet och omständigheterna som följer i våldets väg. Våldet blir en familjehemlighet och det blir ett vi och dem beteende. Där vi är familjen och dem den hotfulla omgivningen. Till slut förebrår man sig själv för att utlösa våldsskovet. Kanske klädde jag mig fel? Kanske har mannen rätt att väninnorna eller sin ursprungsfamilj inte vill mitt bästa? Att det bara är han som vil mitt bästa? Att han vill skydda mig när han hämtar mig direkt efter jobbet? Att han faktiskt vill mitt bästa när han berättar ärligt att jag inte ser bra ut? Att han bara vill hjälpa mig när han berättar att jag gått upp i vikt?

Men så kommer en dag, när man inte längre orkar längre, när fruktan och hoten blir så starka och så farliga, att man vet att räddningen finns bara utanför hemmet.  Hos omivningen, vänner, familj, sjukvård osv. Detta steg är faktiskt många gånger svårare än att stanna kvar och ta ett slag till... 

Vilken hjälp och vilket bemötande du får när du söker hjälp, är också helt avgörande för hur du läker främst psykiskt.

När du tagit det livsavgörande steget, så kommer alla minnen av våldet, som garanterat kommer att vara väldigt smärtsamt. Insikten om det grova våldet kommer att vara väldigt skrämmande. Plötsligt kommer minnet av brutaliteten och våldet att förmörkna din tillvaro. Väldigt ofta får man ptsd,post traumatiskt stressyndrom, ptsd.

Och om man överlevt våldet, så kan ptsd orsaka många svåra skador. Och om detta kommer vi att skriva om  på vår blogg en tid framöver. Vi kommer att publicera en ny artikel med 7-14 dagars intervall och publiceringen sker alltid under helgen.

// B K R O Kraft Force

 

 

Feminismens historia

16 Aug 2023

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.

Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.

En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.

Lång väg kvar till ett jämställt samhälle

Feminismen anser att kvinnokampen för  jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.

  • Vem är hemma med barnen?
  • Vem lagar maten?
  • Vem städar?
  • Vem går upp på natten och tröstar barnet?
  • Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
  • Vem är det som har den högsta lönen?

Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.

Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.

Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."

Feminismens grundidé

Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.

Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.

Historisk tillbakablick

Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800 talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologierna , dock konservatismen undantagen.

En av liberalismens  främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.

Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.

Under början av 1900 talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder.

På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.

En generell kritik

En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.

Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!

Likhetsfeminism

Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.

Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.

Särartsfeminism

Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.

Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.

 

 

Hedersrelaterat våld, första åtalet

13 Jul 2023

 

För ett drygt år sedan infördes brottet hedersförtryck i brottsbalken, och i sommar åtalas den första personen för brottet.

Det rör en man i 45-årsåldern som misstänks för flera hot mot sin före detta fru, både verbalt och i textmeddelanden.

Hedersrelaterad brottslighet har en del saker som kan vara svårt att komma runt. Det finns generellt en risk att målsägande och vittnen håller saker inom familjen .

–  Det är ju en inbyggd del av strukturen att familjen är viktigare än individen. Och då kan steget till att prata med myndigheter vara extra långt, säger  åklagare Christina Hildebrand.

Att det tagit ett år mellan att lagen instiftades till att första personen åtalades anser hon vara normalt. Nu finns det dessutom flera extra instanser, vilket underlättar åklagarnas arbete.

– Åklagarmyndigheten har nu en specialist och ett antal hedersåklagare som är specialiserade på hedersbrott. Det är klart att de svårigheter som funnits tidigare nu hjälps med god kunskap, då man vet vad man ska titta på.

Detta är hedersrelaterad brottslighet

 

I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler, som att du inte får umgås med vem du vill eller ha sex förrän du har gift dig.

Det kallas heder. Ibland kallas det för andra ord som till exempel sharaf eller namus. Om det gör att du blir dåligt behandlad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck.

Exempel på hedersvåld kan vara en eller flera av följande saker:

  • Du får inte träffa kompisar
  • Du får inte använda sociala medier
  • Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
  • Du får inte studera eller jobba med vad du vill
  • Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
  • Du får inte ha sex innan du har gift dig.

Den 1 juni 2022 infördes ett nytt brott som kallas Hedersförtryck i brottsbalken.

För att dömas för brottet ska man ha gjort flera gärningar som utgjort en upprepad kränkning av målsägandens integritet. Handlingarna ska varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla.

Utöver det krävs det att motivet för gärningarna ska ha varit att bevara eller återupprätta en persons, familj, släkt eller annan grupps heder.

Straffet för den som döms för hedersförtryck är fängelse, som lägst i ett år och som högst sex år.

 

← Äldre inlägg

<a href="http://www.blogglista.se/"><img src="http://www.blogglista.se/button.php?u=bkro" alt="blogglista.se" border="0"></a>

 

 

Välkommen till

B K R O

Kraft Force

www.bkro.eu

Barn och Kvinnorätts

Organisationen

B K R O Kraft Force

 

/deep-red-by-nemling-on-deviantart.jpg

 

www.bkrokraftforce.me

www.bkrobarn.eu

 

/deep-red-by-nemling-on-deviantart.jpg

 

Facebook

 

/deep-red-by-nemling-on-deviantart.jpg