Blogg

 

 Hej

Välkommen till vår blogg, som skall handla om vårt arbete, 

som handlar om att tillvarata barn och kvinnors rättigheter.

Framförallt arbetar vi om bättre villkor för bättre villkor

och lagar som stärker och skyddar.

Vi arbetar för att aktivt tillvarata utsatta kvinnor och

barns rättigheter.

Kvinnorättsfrågor får aldrig bli ett särintresse, detta då vi lever

i en mycket avancerad samhällsstruktur, där vi inte skall

acceptera något annat än att vara jämlikar.

För vi vet att barn och kvinnofrågor blir ett särintresse.

Vi arbetar för kvinnor och barns rätt till frihet och fred.

Framförallt rätten till ett värdigt liv.

Denna blogg handlar om våra tankar och visioner.

 

 / B K R O, Barn och Kvinno rättsorganisationen

 

Kaos i vår välfärd

12 sep 2018

Sverige har sedan efterkrigstiden varit ett föregångsland när det gäller både humanitet och socialpolitik. Vårt land stod som mönster för många länder i främst Europa. Men den tiden är länge sedan förbi och ett parti med nazistiska rötter har efter valet skapat kaos i vårt samhälle.

Det är anser vi, ett stort hot mot vårt land. Den tydliga och öppna rasismen, som alltmer vågades visas offentligt under valrörelsen. I en partiledardebatt några dagar innan valet, så vågade Jimmie Åkesson uttala sig mycket rasistiskt. Valdebatten har i övrigt präglats av migrationsfrågan och klimatfrågan som på något vis regnade bort. Sedan har vi också haft vårdfrågan, som skulle finansieras av skärpt migrationspolitik.

Men vi får heller inte glömma SD s kvinnopolitik. Det är också ett parti som aktivt motarbetar kvinnors rättigheter. 

Runt om i världen och Europa ser vi ett växande motstånd mot kvinnors, flickors och ungdomars tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, i synnerhet rätten till abort. SD är en del av detta motstånd. De går som enda riksdagsparti till val på att sänka gränsen för abort till 12 veckor. Det är en kraftig begränsning som skulle innebära att många ofrivilligt gravida tvingas fullfölja en oönskad graviditet. 

SD driver dessutom, utan stöd från berörda professionella och fackliga organisationer, att barnmorskor ska få rätt att vägra medverka vid abortvård, vilket de redan har lagt förslag om i Stockholms läns landsting. Detta skulle begränsa tillgängligheten och leda till att ofrivilligt gravida inte får den vård de har rätt till. För oss är det självklart att kvinnors rätt till sin kropp och till en god vård i stället måste stå i centrum. Abort är en naturlig del av hälso- och sjukvården och ska vara lika självklart att utföra för berörda medarbetare i vården som annan sjukvård.

SD har i riksdagen konsekvent röstat mot varje reform som skulle förbättra livssituationen för hbtqi-personer i Sverige och de vill rulla tillbaka hbtqi-rörelsens vunna segrar såsom rätten att adoptera för samkönade par. Listan är lång på homo- och transfoba uttalande bland deras företrädare.

SD har varit kritiska till att ungdomar ska få kunskap om sin kropp och sexualitet. I Uppsala län röstade SD mot att RFSU skulle få medel för sexualupplysning till unga och i riksdagen motionerat om inskränkt sexualundervisning. SD för också en konservativ familjepolitik som skulle försvåra vardagen för alla familjer som inte är traditionella kärnfamiljer. Politiken vilar på en kvinnosyn där kvinnor ska bidra genom att föda barn och stå vid spisen.

De vill återinföra och bygga ut vårdnadsbidraget, som är en kvinnofälla. De betonar även att kvinnor och män har olika roller i barnuppfostran. Samtidigt vill de backa sig in i framtiden genom att göra föräldraförsäkringen mindre jämställd. Det kommer att slå mot kvinnors löne- och karriärsutveckling, barns rätt till sina föräldrar och leda till mer ojämställda pensioner.

Sverige har under många decennier varit en röst i världen för jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter. Svensk biståndspolitik har länge prioriterat att främja jämställdhet och sexuella och reproduktiva rättigheter och hälsa i omvärlden. Om SD får inflytande är även detta arbete hotat, vilket skulle få konsekvenser även för kvinnor och barn över hela världen.

Sverige ska vara ett land som står upp för kvinnor, jämställdhet och aborträtten - i Sverige och i världen. Vi kommer aldrig kompromissa med kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar och rätten till fri abort. Det är inte en kamp som en gång för alla är vunnen - den rätten måste alltid försvaras.

 

/ros-4.jpg

Ödesvalet

24 aug 2018

 

Då vi känner starkt, att detta är ett ödesval för Sverige, väljer vi att fram till valet att debattera det brännheta ämnet som gäller migrationsfrågan. Denna fråga som delar vårt land i två läger och som på kort tid har förändrat hela den politiska kartan.

Sverigedemokraterna har vuxit vid varje val och skapat alltmer acceptans för varje år som går. Utan överdrift, kan man påstå att SD faktiskt äger migrationsfrågan. Man har väldigt skickligt skisserat att Sverige är ett land att vara stolta över och att vårt huvudansvar först och främst är att att skapa ett tryggt samhälle för svenskarna. Däri ligger att man måste man stoppa den negativa massinvandringspolitik, som såväl socialdemokraterna som alliansen gjort sig skyldiga till. Eller som SD uttrycker sig:
" Det är nog ingen som undgått att se de sociala problem som uppstått i massinvandringens spår. Den har också medfört oerhörda ekonomiska kostnader – så höga att vi idag tvingas välja mellan invandring och välfärd."

Kortfattat och lite förenklat kan man säga, att Sverigedemokraterna istället vill lägga de resurserna som läggs på en frikostig migrationspolitik, på äldrevård och att bekämpa brottslighet. Detta är också två viktiga frågor och som absolut inte får i och för sig avfärda. Definitivt har SD skapat ett vinnande koncept, då man vill på allvar ta ansvar för landets många pensionärer. Man har också plockat fram stoltheten som ligger i det svenska kulturarvet. Sådant som man tidigare inte öppet vågade visa.
Men frågan är, varför måste en sak nödvändigtvis utesluta en annan sak?


Det allra viktigaste som vi i Sverige måste göra, är att våga ta en debatt om invandring, främlingsfientlighet och även rasism! Att debattera med just Sverigedemokrater, är oftast att hamna på en väldigt låg nivå då man till slut när argumenten tryter, tydligt också visar islamofobiska värderingar.
För hur skickligt än SD driver sin politik, så går det inte att komma ifrån att deras ursprung kom ifrån nazistiska värderingar.


SD är i första hand ett invandringsfientligt och muslimfientligt parti. SD kan sägas ha en blandning av flera ideologier: en officiell, som representeras av partiledningen; en inofficiell, som då och då läcker ut från partiets slutna rum; och en ”vildvuxen” ideologi som frodas bland aktivister, gräsrötter och sympatisörer.
Denna motsägelsefulla linje är ett resultat av de krafter som från olika håll trycker mot partiet: behovet av normalisering, de egna övertygelserna, och radikalismen i den miljö som utgör basen, som partiledningen typiskt sett tolererar eller till och med uppmuntrar, och endast undantagsvis markerar mot.

SD kallar sig sedan 2011 för ”ett socialkonservativt parti med en nationalistisk grundsyn”.
En mer korrekt beskrivning av deras officiella ideologi ur ett internationellt perspektiv är nationalkonservatism. Men inofficiellt, inom partiet och bland företrädare tycks det också finnas drag av mer extrem radikalkonservatism och etnonationalism.
Samtidigt uppvisar den ideologiska floran bland SD:s gräsrötter hela spektrumet från invandringsfientlig socialdemokrati till nazism.


Konsekvent genom sin historia har SD velat stoppa, eller annars förhindra, invandring till Sverige. Detta är partiets enskilt viktigaste fråga. SD är också ett muslimfientligt parti som odlar en starkt islamofobisk kultur både inom och utanför partiets väggar. Motstånd mot islam har för SD ett egenvärde.


De traditionella högerpolitiska frågorna om lag och ordning, samt försvarspolitik, är områden där SD konsekvent försöker profilera sig genom en hård linje. På 2010-talet började SD att profilera sig som motståndare till tiggeri, med en politik och retorik färgad av antiziganism.
Även kulturpolitik är viktigt för SD, som menar att kulturen måste bli mer nationalistisk för att kunna främja social ”sammanhållning”. Politiken är en del av partiets assimileringstanke.


”Som sverigedemokrat ser jag [den växande muslimska minoriteten] som vårt största utländska hot sedan andra världskriget.”
Jimmie Åkesson, Aftonbladet 19 oktober 2009


- Detta är som vi tidigare sagt, ett ödesval och ett ideologiskt val. Det handlar om humanism, främlingsfientlighet och rasism. Vilket Sverige vill vi ha? Denna fråga bör vi alla ställa oss! För det är sant, Sverige har blivit kallt! Sverige har förändrats i och med den enorma flyktingvågen och Europa har förändrats. Men vi kan påverka i och med valet, vilket land och vilken politik som skall leda vårt land. Vår röst är viktig.

B K R O Kraft Force

/bkro-ros.jpg

Vilket Sverige vill vi ha?

13 aug 2018

Den nionde september är det val till Sveriges riksdag, landsting och kommun. Valet är viktigt, kanske viktigare än något tidigare val. För oss handlar det om vilket Sverige vi vill ha. Onekligen så oroar Sverigedemokraternas höga siffror oss. Men det förvånar knappast, för detta är något som vi vetat under många år, att bakom fasaderna finns någonting annat. Det handlar om respekt för varandra och humanitet och den stora frågan om vi vill dela med oss av vår välfärd?

Vi som arbetar med dessa frågor aktivt, kunde redan vid den stora flyktingvågens början förutse vad som skulle hända här i vårt land men likväl i Europa. Det är tycker vi, extremt oroande när vi i en högkonjunktur är så ovilliga att hjälpa och alla fördomar och rädslor som skapar grogrund för SD. 

Rasism är ingen ny företeelse och den finns i alla länder och i alla kulturer och den behöver nödvändigtvis inte vara vit. Men vi lever i Sverige och därför blir den till stor del vit. Det handlar också till stor del om misslyckad integrationspolitik och återigen om våra rädslor och fördomar.

Vi skall nu ta ett exempel som visar vad vårt land blivit;

Under en bussfärd i en större stad, så sitter en av oss från B K R O på denna och där öppnar sig rasismens fulaste ansikte. Viktigt i detta sammanhang är att nämna att bussen avgick från en invandrartät stadsdel. Bussförararen förolämpar och hotar flera av passagerarna. Först var det några afrikanska flickor och kvinnor som stannades av föraren, med hög röst sa den kvinnliga föraren att de skulle inte komma och tro att de skulle få komma till Sverige och åka gratis buss. Så sällskapet tvingades ut ur bussen. Sedan gick en annan kvinna på bussen som blivit försenad, så att hennes biljett precis gått ut. Föraren sade till henne att hon antingen fick betala en ny eller gå hem. Efter detta nådde bussen stationen och med detta halvvägs, där kliver en annan afrikansk familj på med två vuxna och fem barn. Tydligen hade mannen i familjen löst biljetterna fel och om detta började åter föraren bråka med hög röst i bussen. Det var flera turer och föraren kunde inte acceptera felet, varvid hon tydligt med hög röst inför alla sa att de har pengar från socialen och kan betala för sig. När en av oss på B K R O erbjuder att betala, så kommer en man fram och säger att nu har bussen blivit väldigt försenad och måste åka. Varvid föraren och denna passagerare plötsligt bildar en mob och säger att familjen i fråga skall kastas ut och vänta på en ny buss. Varvid familjen tvingas ut. 

 

Frågan är, om detta är det Sverige som vi vill ha? 

Varför är det så att svaga grupper måste stå mot varandra? Varför ger minskad asylinvandring endast bättre sjukvård och äldreomvårdnad? Varför är det så att man på flera håll i landet slåss för att motverka tillstånd för böneutrop? Varför använder man samma energi för att bekämpa tiggeriet?

B K R O Kraft Force tar avstånd från alla former av rasism. Vi tar ställning mot SD och alla partier som arbetar för ett samförstånd med SD. Detta är ett ödesval, mer än något annat.

Sverige behöver mångfald och vi måste våga arbeta mot den dolda likaväl som den öppna rasismen.

- Vi hoppas att du röstar för ett öppet Sverige.

 

// B K R O Kraft Force

Skulle det kunna vara du eller jag?

30 maj 2018

Hon är tjugo år gammal, hon är vacker med en enorm utstrålning. Men hon vet inte om det själv, för livet har från barndomen varit ganska svår för henne. Så hennes självkänsla är låg och mest av allt är hon ganska ensam. Så när hon som sjuttonåring träffar hennes första kille, så blir de snart ett par. Kring honom bygger hon upp hela sin värld och allt tror hon om honom och mest av allt är han hennes räddare så pojkvännen bär en gloria av fullkomlighet i hennes ögon. Hennes pojkvän är en charmör av sällan skådat slag och de lever i en intensiv relation. Men efter ett tag börjar en annan sida komma fram. Med ömsom charm och stor kärlek till hårda ord och mindre och mindre respekt. Sakta kommer relationen att genomsyras av kontroll och ännu lägre självkänsla. Stunder av glädje och lycka men dalarna håller i sig allt längre. I dessa dalar, känner hon inget hopp och ingen som helst självkänsla. För hennes pojkvän håller hårt i trådarna och hon har förvandlats till hans marionett. Under lång tid fanns inget hopp, men en dag började hon förstå och hon började prata och lyssna. På det stadiet är hon nu och vi hoppas att några frön som har såtts även kommer att gro inom henne.

 

Den andra kvinnan är i yngre medelåldern och hon kommer från en annan kontinent. Hon kom hit med en man som hon trodde att hon skulle gifta sig med. Men i själva verket kom hon genom människohandel. Hon tvingades in i ett asylärende som naturligtvis inte accepterades, då hon inte uppfyllde kriterierna för att beviljas asyl. Efter den nya lagen sommaren 2016, när migrationsverket godtyckligen vräkte människor från flyktingförläggningarna och lämnades till sina öden. I nästan alla fall, gick människorna under jorden för att undgå utvisning. Men med detta föddes många nya tragedier, då man fick kompromissa med allt, bara för att överleva. Just denna kvinna valde prostitution, mot husrum och mat och även för att kunna sända sina barn pengar, så valde hon att sälja sig själv. Det värsta var, att det var hennes vänner och landsmän som övertygade henne om att prostitution var rätt väg. Det har gått ett par år sedan dess och vi har hjälpt henne med traffickingärendet och hon är åter vid migrationsverket. Hon är borta från prostitutionen med vår hjälp och hon fick boende genom oss. Så hon är på god väg nu.

 

                                                   /aprikosa-rosor.jpg

 

B K R O Kraft Force

 

 

                                                

 

 

Utsatthet

24 apr 2018

 

Utsatthet skapar ofta mycket komplikationer. Som kvinna är du oftast  utlämnad i ett destruktivt förhållande och du är allt som oftast även isolerad av din partner. Med detta kommer ofta även ekonomisk utsatthet. I med detta blir kvinnan också orörlig och rädd att bryta den negativa spiralen, just för att hon inte kan klara sig ekonomiskt. Hon är rädd att inte klara den ekonomiska försörjningen av sig själv och barnen. Denna rädsla blir också en black om foten och får många kvinnor att stanna kvar i våldsamma och destruktiva förhållanden. Det är också väldigt svårt att finna bostäder då kvinnorna oftast inte är självförsörjande i början och många kan också ha betalningsanmärkningar. Tillsammans är detta faktorer som bygger på kvinnornas utsatthet. Ingen bostad och osäkra ekonomiska förhållanden gör att kvinnor många gånger inte vågar ta steget till frihet.

För fattigdom kostar mycket liksom inte minst utsattheten på bostadsmarknaden. Detta gör att kvinnan förringas och hennes självkänsla som redan var dålig kan elimineras helt. För att vara fattig kräver ofta en stark person, annars kan utslagningen vara ett faktum.

Därför är vår undran följande, är detta ett Sverige som vi vill ha? Där dom utsatta inte prioriteras och där människor allt som oftast döms efter sin kreditvärdighet? Först och främst är det en skyldighet som varje civilisatoriskt och demokratiskt samhälle har, att skydda dom utsatta och svaga i vårt samhälle.

Vi kommer från fredagen den 27april börja en artikelserie om kvinnors utsatthet i vårt samhälle men också göra en global översikt.

Hoppas vi ses då!

B K R O Kraft Force

 

/aprikosa-rosor.jpg

 

Den internationella kvinnodagen.

8 mar 2018

Fortfarande anser vi  att i ett jämlikt samhälle, så är inte en internationell kvinnodag nödvändig. Men vi lever inte i ett jämlikt samhälle, land eller värld. 

Storhelgen närmar sig

16 dec 2017

Vi går mot julen i raskande steg, med detta vill vi på nytt erinra om att storhelger ofta frammanar familjetragedier. För med storhelgerna , så skapas så mycket förväntningar som ibland inte befrias och detta genererar ofta i ilska och frustratrion. Detta bäddar för allt för många familjetragedier. Undersökningar påvisar att alkoholkonsumtionen kraftigt ökar på storhelgerna och ofta kommer barnen i familjen i kläm. 

Därför ber vi er att vara särskilt försiktiga och att vara rädda om varandra. Vid akuta problem, kontakta alltid 112.

 

B K R O Kraft Force, Barn och Kvinnorätts Organisationen.

 

                                             /ros.jpg

Därför är vi feminister

4 nov 2017

Feminism handlar om att se kvinnors villkor i vårt samhälle.

För sanningen är den att kvinnan är det svagare könet och något som varat genom historian av många olika anledningar. Kvinnan är fortfarande ett sexobjekt, detta visar kampanjen me too mycket tydligt, det värsta av allt är tystnaden och acceptansen som varit. Vi får hoppas att detta leder till en ny styrka hos många kvinnor.

Vidare utsätter män kvinnor dagligen för våld, män våldtar och stympar dagligen kvinnor. Kvinnor som överskrider samhällets gränser för kön och sexualitet trakasseras och diskrimineras. Sexhandel pågår varje dag runt om i världen inklusive Sverige.  Många ensamstående mammor lever under svår ekonomisk press. Handel Den globala arbetsmarknaden exploaterar fattiga kvinnors arbete.

I Sverige ökar lönegapet mellan könen. Kvinnodominerade arbeten avlönas fortfarande lågt. Mycket av det arbete som kvinnor utför är fortfarande både osynligt och obetalt. Kvinnor gör största delen av hushållsarbetet och tar huvudansvaret för allt omsorgsarbete, såväl offentligt som privat.

Kvinnor diskrimineras i yrkeslivet med motiveringen att vi föder barn – oavsett om vi gör det eller inte. Kvinnor får lägre pension än män. Kvinnor missgynnas i medicinsk forskning och i sjukvården. Äldre kvinnor behandlas illa.

Kvinnor som inte passar in i en vit västerländsk norm tillskrivs en avvikande etnisk identitet och marginaliseras. Kvinnor med funktionshinder diskrimineras. Kvinnors liv sätts på spel av att asylpolitiken saknar insikt och förståelse för kvinnors asylskäl.

Domstolar och rättsväsende frikänner män som gör sig skyldiga till våldtäkt och övergrepp medan kvinnor och flickor får sina liv förstörda. Kvinnors utrymme och möjlighet att göra sina röster hörda och bli tagna på allvar är sämre än mäns inom skola, yrkesliv, näringsliv, rättsväsende, kultur, media och politik.

Svensk jämställdhetspolitik har hittills byggt på föreställningar om samförstånd – att kakan kan växa och att kvinnors villkor kan förbättras utan att män påverkas. För kvinnors underordning beror av mäns överordning. Därför måste män avstå från privilegier.

 

B K R O Kraft Force, Barn och Kvinnorätts organisationen

 

 

                                         /ros-5.jpg 

Så långt kvar

3 nov 2017

Kvinnofrågan är ännu ett särintresse, där vi ännu inte kommit långt. I några veckor har vi följt fenomenet "me too", som började i Hollywood men som tog sig över Atlanten och nådde Sverige. Där har sexuella övergrepp blottlagts, vilket givit enorma konsekvenser för många av männen bakom dessa avskyvärda handlingar.

Men min stilla undran måste bli, hur kommer det sig först att en nätkampanj blir helt avgörande för många kvinnor att våga berätta? Är det i sig inte ett kapitalt misslyckande för oss kvinnor ? För varför accepterade vi i alla år att bli det särintresset som kvinnofrågan blivit och inte minst frågan om  kvinnors rättigheter?

I Sverige i synnerhet så eftersträvar vi jämlikhet, men det är mest en fasad. För varför är det ännu stora löneskillnader mellan män och kvinnor på lika arbete? Varför beivras ännu inte kvinnans ställning i samhället och varför fortfarande kvinnorna en mycket utsatt grupp i Sverige? Varför läggs fortfarande de flesta anmälningarna ner när det gäller just kvinnovåld? Varför misslyckas ofta åtal i våldtäktsanmälningar?

Om detta och mycket mer kommer vi fram till jul och en gång i veckan att diskutera på blogg och diskussionsforumet.

 

B K R O Kraft Force

 

 

                                                        /aprikosa-rosor.jpg

Sverige behöver en ny plattform i arbetet med kvinno och barnrättsfrågor

2 sep 2017

Kvinnor i Sverige och världen över, brottas med samma problematik och det är främst att vara det svagaste könet. Våldet drabbar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla åldrar, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. Förövarna går nästan alltid fria – även i Sverige.

Kvinno och barnrättsfrågor är fortfarande 2017 eftersatta, då komplexiteten i utsattheten är svår. Vårt lands lagar skyddar inte alltid, utan den skapar ofta gigantiska fällor.

Exempel på detta är ofta vårdnadsfrågor, där strävan efter jämlikhet gör att statistiken är viktigare än faktiskt barnets bästa. Detta är också vad Sverige påstår sig vara världsbäst på, nämligen barnperspektivet. Vidare så styrs mycket av arbetet med kvinnor och barn av SoL, som genom att vara en ramlag kan både rädda och stjälpa. 

Utsatthet skapar ofta mycket komplikationer. Som kvinna är du oftast  utlämnad i ett destruktivt förhållande och du är allt som oftast även isolerad av din partner. Med detta kommer ofta även ekonomisk utsatthet. I med detta blir kvinnan också orörlig och rädd att bryta den negativa spiralen, just för att hon inte kan klara sig ekonomiskt. Hon är rädd att inte klara den ekonomiska försörjningen av sig själv och barnen. Denna rädsla blir också en black om foten och får många kvinnor att stanna kvar i våldsamma och destruktiva förhållanden. Det är också väldigt svårt att finna bostäder då kvinnorna oftast inte är självförsörjande i början och många kan också ha betalningsanmärkningar. Tillsammans är detta faktorer som bygger på kvinnornas utsatthet. Ingen bostad och osäkra ekonomiska förhållanden gör att kvinnor många gånger inte vågar ta steget till frihet.

För fattigdom kostar mycket liksom inte minst utsattheten på bostadsmarknaden. Detta gör att kvinnan förringas och hennes självkänsla som redan var dålig kan elimineras helt. För att vara fattig kräver ofta en stark person, annars kan utslagningen vara ett faktum.

Därför är vår undran följande, är detta ett Sverige som vi vill ha? Där dom utsatta inte prioriteras och där människor allt som oftast döms efter sin kreditvärdighet? Först och främst är det en skyldighet som varje civilisatoriskt och demokratiskt samhälle har, att skydda dom utsatta och svaga i vårt samhälle.

Vi behöver förändra vårt förhållande till utsatthet och vi behöver arbeta på att finna hållbara lösningar, där kvinnor och barn får en möjlighet till en framtid.

 

B K R O Kraft Force, Barn och kvinnorätts organisationen.

 

                                                     /ros.jpg

Hedersproblematiken

8 aug 2017

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas. 

Hedersrelaterat våld och handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.

 

                                         /aprikosa-rosor.jpg

Hedersförtryck och religiositet

Ungdomsstyrelsen uppskattar utifrån en enkätundersökning år 2009 att cirka 70 000 individer i åldern 16-25 år i Sverige upplever begränsningar i förhållande till äktenskap och/ eller att familjen ställer upp villkor för val av partner. Detta gäller 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen. Enligt studien är det betydligt vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund jämfört med familjer med svensk bakgrund. Flickor med utländsk bakgrund är de som i störst utsträckning uppger att de har begränsningar eller villkor.

Forskning visar ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck; dock finns inget samband mellan våldsutövandet och någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer med andra ord inom många kulturer och religioner.

Hedersrelaterat våld och mäns våld mot kvinnor

Hedersrelaterat våld diskuteras ofta som en fråga om mäns våld mot kvinnor. I likhet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den kontroll som de våldsutsatta utsätts för av förövarna stark och kontrollen begränsar handlingsfriheten i både det privata och det offentliga. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer utförs främst individuellt och fördöms kollektivt, medan hedersrelaterat våld utförs kollektivt och våldet är i vissa fall socialt accepterat inom en begränsad gemenskap.

FN:s och den svenska regeringens definition

Heder definieras av FN som en del av en traditionell familjeideologi, vilken dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld.

Den svenska regeringen har tagit initiativ till en rad utredningar, kartläggningar och forskningsinsatser på området. Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, är att det liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hot, våld och ibland även dödligt våld. Regeringen tar också upp att även pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan drabbas.

Dold utsatthet

Våldets kollektiva karaktär medför att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga; de som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta, exempelvis mödrar och unga män som upplever ett tryck att sätta familjens rätt framför individens. Benämnandet av unga kvinnor som offer och invandrande män som våldsverkare riskerar dessutom att dölja andra personers våldsutsatthet. Här bör särskilt hbtq-personers utsatthet för hedersrelaterat våld nämnas. En intervjustudie från RFSL Ungdom och ALMAeuropa visar på en näst intill total avsaknad av skyddsnät för personer som drabbas av hedersvåld på grund av sin sexuella läggning eller sin könsidentitet. Detta är dock områden där forskning till stor del saknas, och mer forskning behövs också när det gäller hur socialtjänsten och andra myndigheter bemöter våldsutsatta som lever med en hedersproblematik eller riskerar att giftas bort mot sin vilja.

 

 

/aprikosa-rosor.jpg

Hedersrelaterat våld

16 jul 2017

FN:S DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD

"Honour is defined in terms of women’s assigned sexual and familial roles as dictated by traditional family ideology. Thus adultery, premarital relationships (which may or may not include sexual relations), rape and falling in love with an ‘inappropriate’ person may constitute violations of family honour."

 

                                    /aprikosa-rosor.jpg

 

Begreppet heder

Inom forskningen finns ingen konsensus kring begreppet heder. Forskare har diskuterat hur hedersnormer inverkar på våldsutövning och hur dessa normer kan kopplas till andra makthierarkier, som kön, klass och status. 

Den svenska debatten om hedersrelaterat våld och förtryck 

I den svenska debatten om hedersrelaterat våld och förtryck har våldet, i likhet med FN:s definition (se faktaruta), till stor del tolkats utifrån dess motiv, inte utifrån våldshandlingen i sig, vilket vanligen görs vid våldsbrott. Debatten har förts både inom ramen för integrations- och jämställdhetsfrågor. Våldet och utsattheten framställs som olika problem som kräver olika lösningar beroende på vem som är offer och vem som är förövare. Tvångsäktenskap och könsstympning betraktas ofta som former av hedersrelaterat våld och förtryck, men diskuteras även som egna problem- och kunskapsområden.

Inom forskningen saknas både en vedertagen definition kring hur hedersbegreppet ska förstås, samt kunskap om förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige. Det har diskuterats huruvida hedersrelaterat våld verkligen utgör en särskild typ av våld, eller enbart skiljer sig från mäns övriga våld mot kvinnor genom sitt kollektiva uttryck. Det finns även forskare som menar att begreppet i sig saknar vetenskapligt och analytiskt värde och väljer att tolka våld och förtryck i termer av mäns våld mot kvinnor. Att våldet har sin grund i en patriarkal maktordning är forskningen dock i stort sett enig om.

Heder som kultur

Forskning om heder har bland annat lyft fram hur föreställningar om hederskoder skapar makthierarkier. Heder har bland annat tolkats som en manlig rättighet att bli behandlad som jämbördig. Personlig, medfödd heder kan därmed inte ”utökas” utan enbart avta och eventuellt återupprättas. Utifrån detta perspektiv handlar heder således om anseende: att betraktas som jämbördig och hedervärd – en kvalitet som definieras av omvärlden. Forskning om hederskoder har visat hur heder i vissa sociala kontexter ses som ett strikt manligt privilegium från vilket kvinnor är exkluderade.

Däremot kan kvinnor genom ett ”ärbart”, främst sexuellt, beteende upprätthålla eller reducera familjens heder. Hedersrelaterat våld mot kvinnor uppstår enligt denna forskningsansats som en återerövringsteknik när heder anses ha tagits från familjen genom kvinnans beteende. Forskning som betonar hederskoder har härlett dessa inte till specifika religioner utan till särskilda kulturer med geografiskt ursprung främst i Medelhavsområdet och Asien.

Intersektionalitet – hedersbegreppets flytande betydelse

Det finns även forskare som menar att heder inte har någon fast definition och att ett kulturellt fokus på våldet riskerar att leda till att kvinnors rättigheter ignoreras och att minoritetskulturer stigmatiseras. En kulturalisering av våldet riskerar att utgöra eller befästa ett slags rasistisk ordning där majoritetsgrupperna ses som civiliserade och moderna, medan invandrade män, i synnerhet muslimer, ses som kvinnoförtryckare. Genom att i stället referera till en mängd andra faktorer såsom klass, status och etnicitet förändras hederns betydelse. Heder kan på det sättet tolkas i både materiella och immateriella termer, genom att kopplas till ekonomi och egendom liksom kontroll över kvinnan och/eller släkten. Vilka handlingar som sanktioneras för att återupprätta hedern kan enligt detta intersektionella perspektiv förändras över både tid och plats. 

Heder i historisk kontext i Norden

Om hedersvåld definieras som kontroll av (främst) kvinnors sexualitet eller beteende, är detta ett fenomen som förekommer i många länder, om än på olika vis. Historiker har visat att värden som heder och skam har spelat en stor roll för att kontrollera individen även i svenska och nordiska samhällen; en kontroll som främst utövades och upprätthölls av staten via lag, rätt och kyrka, varför privat upprättelse av heder inte alltid har behövts. Genom historien har dock många privata våldshandlingar som barnamord, självmord vid utomäktenskaplig graviditet, dueller samt självmord vid ekonomiska bekymmer tolkats i termer av heder och skam.

 

                                         /aprikosa-rosor.jpg

Att förstå våldspiralen

7 jul 2017

Våld i nära relationer kan anta många former. Det kan vara både fysiskt och psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. Genom ett systematiskt bruk av olika former av våld och hot försöker förövaren kontrollera och utöva makt över den som utsätts för våldet.

Isolering och anpassning

Våldsutövningen kan liknas vid en process där den som är utsatt i allt högre grad anpassar sig till en vardag som präglas av våld. Anpassningen leder ofta till isolering och ökat beroende av förövaren. Att det förekommer perioder utan våld gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra.

Om våldet fortsätter och blir grövre/mer frekvent kan anpassning och normalisering bli en överlevnadsstrategi. En psykologisk nedbrytningsprocess skapas där den utsattas självkänsla och självförtroende gradvis försämras. Det är inte ovanligt att den som utsätts förvåld internaliserar de motiv som förövaren anger för sin misshandel. Internalisering innebär att offret tar över förövarens verklighetsuppfattning. 

Begränsningen av livsutrymmet och handlingsfriheten sker gradvis och innebär att nätverket av vänner, släkt och bekanta blir allt mindre. Förövarens bild av relationen blir den dominerande.

I en nära relation kan det fysiska våldet ta sig uttryck i form av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen.

Sexuellt våld

Ibland utövas det sexuella våldet i samband med ett misshandelstillfälle. Gränserna mellan övergrepp och frivilligt sex riskerar då att bli oklara för den våldsutsatta som tvingas vara sexuellt tillgänglig för att undvika andra former av våldsutövande. Sexuellt våld innebär allt från ovälkommen beröring till att tvingas utföra sexuella handlingar eller utsättas för sådana, inklusive våldtäkt, eller att bevittna olika former av sexuella handlingar. Offret kan också fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot sin vilja.

Psykiskt våld och hot om våld

Olika former av isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern är exempel på psykiskt våld i nära relationer. Det psykiska våldets nedbrytande konsekvenser i kombination med att förövaren växlar utövandet av våld med ömhet och kärlek gör det oförutsägbart. Det blir därmed väldigt svårt att värja sig emot. Växlingen mellan våld och värme leder ofta till att den utsattas känslomässiga band till förövaren stärks medan självförtroendet och självkänslan påverkas negativt, något som gör det svårare att ta sig ur relationen.

Hot kan även riktas mot barn, husdjur eller nära vänner. Stalkning och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld.

Materiellt våld

Våldet kan även bestå av materiell skadegörelse, exempelvis att förövaren slår sönder möbler och andra saker i hemmet. Den utsatta personen kan också tvingas att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse. Förövaren kan också kontrollera ekonomin och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och göra det svårare att lämna relationen.

Särskild sårbarhet – ett verktyg för förövarens våldsutövande

Våldsutövandet och formerna för maktutövning i en nära relation präglas av förövarens och den våldsutsatta personens position i samhället. Vissa personer kan vara särskilt sårbara som en följd av diskriminering och marginalisering, olika former av funktionsnedsättning eller missbruk. Våldsutövandet mot särskilt sårbara personer riktar ofta in sig på just dessa faktorer. Till exempel kan förövaren utnyttja att offret har ett funktionshinder genom att undanhålla mediciner eller utöva fysiskt våld mot delar av den utsattas kropp som redan gör ont.

För att till fullo förstå vad våld i nära relationer och dess specifika uttryck innebär är det därför av stor vikt att ha en förståelse för det sammanhang, både det individuella och det samhälleliga, som övergreppen begås inom. 

 

 

 

                                              /aprikosa-rosor.jpg

Fakta om psykisk misshandel

28 jun 2017

Psykisk misshandel är återkommande dåligt bemötande i syfte att dominera, kontrollera, kränka, förödmjuka den man utsätter. Psykisk misshandel är skadligt för den utsattas psykiska och fysiska hälsa och skadar självkänslan allvarligt och på lång sikt.

Psykisk misshandel är en form av psykisk och känslomässig tortyr. Vissa av teknikerna känns igen från tortyrfängelser runt om i världen, t.ex att växla mellan värme och våld, hot att skada den utsattes närmaste, flera timmars förhör med absurda anklagelser, presentera lögner för att manipulera fram vissa svar och ”erkännanden”, vredesutbrott, nedsättande tillmälen. Det är en form av hjärntvätt och har aldrig någonting med kärlek att göra.

Psykisk misshandel är det första steget till fysisk misshandel. Nästa steg kan bli att slå på föremål eller att de verbala angreppen börjar förekomma inför andra människor innan misshandlaren slutligen attackerar sin partner fysiskt. Den psykiska misshandeln fortgår sedan parallellt med den fysiska misshandeln. Det finns också misshandlare som enbart misshandlar psykiskt.

Psykisk misshandel skadar den utsattes självkänsla och självtillit allvarligt. På sikt kommer den utsatta att tvivla på sitt omdöme och till och med sitt människovärde. Att förlora sitt jag är att bli bestulen på det viktigaste en människa har.

Psykisk misshandel skadar din hälsa allvarligt. Att leva under den stress det innebär att ha en vardag fylld med kränkningar och otrygghet orsakar en hälsofarlig stress. Det kan ge fysiska symtom som högt blodtryck, magsår, huvudvärk, muskelvärk, mag-tarmproblem. Det kan också orsaka psykisk ohälsa som depression, panikångest, sömnrubbingar, ätstörningar och självmordstankar.

Det starka band som ibland skapas mellan parterna i ett misshandelsförhållande är ingen kärlek utan en bindning som beror på känslomässigt beroende. Den utsatta blir alltmer beroende med tiden då hennes självkänsla minskar.

Misshandeln trappas nästan alltid upp. Misshandlaren förändrar sällan sitt beteende då han väl börjat misshandla.

 

                                        /ros-5.jpg

Om kvinnomisshandel

27 jun 2017

Var 16:e dag i snitt dödas en kvinna i Sverige av sin partner och/eller sin ex.partner. De flesta kvinnomisshandelstillfällen sker inom hemmets väggar. I Sverige polisanmäls c.a 20.000 fall av kvinnomisshandel, varav c.a 2.000 leder till fällande domar. Att så pass få fall går till domstol beror snarare på att polisens resurser inte räcker till än att som en del s.k mansgrupper påstår att det är falska anmälningar. Mörkertalet är enormt stort. Kriminologen Leif G W Persson har uppskattat att det förekommer c.a 300.000 kvinnomisshandel per år i Sverige.

- Idag börjar vi åter publicera en serie om kvinnomisshandel i olika former och konsekvenserna av denna.

 

// B K R O Kraft Force

 

                                       /ros.jpg

← Äldre inlägg

<a href="http://www.blogglista.se/"><img src="http://www.blogglista.se/button.php?u=bkro" alt="blogglista.se" border="0"></a>