16 Sep 2023
Lotta är fyrtio år gammal, hon har fyra barn mellan femton och tre år. Hon är sedan sexton år gift med Ahmed. Förhållandet var först stabilt och bra och hon var övertygad om att hennes man var hennes livs kärlek. Men med barnen och åren kom deras goda relation att förvandlas.
När första barnet kom, så blev Lotta och hennes relation ännu starkare, dom var en liten kärleksfull familj. Så när Ahmed inte tyckte att det var någon mening att Lotta skulle gå tillbaks till jobbet efter första föräldrarledigheten, så höll hon med. Och det var ett gemensamt beslut att hon skulle fortsätta vara hemma och att de skulle skaffa flera barn. Andra barnet kom två år efter det första, och tredje barnet kom tre år efter det andra.
Under småbarnstiden så började förhållande drastiskt att försämras. Ahmed ville lägga sig i vilka mammor hon fick umgås med vid lekparken, vilka vänner som var bra. Och han började ha synpunkter på hur ofta barnen fick träffa hennes föräldrar. Detta då de inte delade samma religion som honom. Plötsligt blev också religionen en viktig fråga. Det var Ahmed som skulle bestämma barnens namn liksom deras religion, och Lotta hade ingenting att säga till om.
Hennes man blev alltmer kontrollerande, ville inte att hon skulle gå och handla själv, utan det skulle de göra tillsammans. Han kontrollerade även deras ekonomi och hon fick fråga om pengar när barnen eller hon behövde kläder.
Ahmed hade också en import och exportfirma som gick väldigt bra. Och de kunde leva bra, de åkte utomlands på semester varje år liksom en ytterligare resa till hans föräldrar i Irak varje år.
Hennes man började med att bestämma vad Lotta skulle ha för kläder i hans hemland, men han fortsatte att göra det hemma också. Lotta säger att han gjorde det för att nedgradera henne.
Första slaget kom när hon väntade det andra barnet, Ahmed kom hem och upptäckte att hon hade sin väninna hemma för fika och han gillade henne inte. Så när Lotta diskade i köket efter att väninnan gått, så ger mannen henne flera örfilar så att hon börjar blöda i ansiktet. Efteråt börjar Ahmed att gråta och säga förlåt. I flera veckor skämde han sedan bort henne med presenter och blommor. När tredje barnet kom som var ett oroligt kolikbarn, som grät sig genom nätterna, så kom våldet tillbaks. Han kunde slå henne för att bebisen började gråta, eller slå henne för att hon aldrig km och lade sig, eftersom hon ständigt hade vaknätter med hennes lilla pojke.
Hon kom att lära sig våldets mönster men också att det kunde komma helt oprovocerat om mannen exempelvis hade haft en dålig dag på jobbet eller om barnen inte skötte sig. Men med tiden lärde sig även barnen om pappans våldsamhet. Så även de lärde sig att anpassa sig efter pappans humör.
När tredje barnet var fem år, så sökte Lotta jobb och fick det. Hon gjorde det, trots att mannnen var emot att hon skulle jobba då hon behövdes hemma. Hon beskriver tiden som fantastisk, hon började våga sätta gränser, hon vågade också låta barnen träffa sina morföräldrar. Men Ahmed ogillade hennes frigörelse och kom att hota henne med att han skulle ta med sig barnen till Irak och låta dem stanna med hans föräldrar. Till slut gav hon upp hennes frihet, då han var så hotfull och kontrollerande. Så hon slutade jobbet och blev hemmafru igen. Efter några år fick de ett barn till.
Lotta beskriver som att hon förlorade sin identitet och att hon stängde av sina känslor för att bara klara varje dag. Våldet blev allt grövre och han fick henne att känna att hon inte hade något värde alls. Hon fick inte längre gå och handla, det skulle han göra. Hon fick inte gå på föräldrarmöten, det skulle han göra. Lämna och hämta barnen påfrån aktiviteter, gjorde han också. För att han skulle isolera henne, och kontrollera att hon inte träffade någon ute...
Uttåt var han den perfekta mannen som tog hand om hela familjen och hon uppfattades som hans drottning, som han passade upp på, det är vad han sa till henne.
En dag när han kom hem från jobbet och var arg, så slog han henne så illa att hon blev medvetslös, då larmade hennes äldsta dotter på ambulans. Med inläggningen på sjukhuset kom familjens fasad att rämma.
Fortsättningen följer i nästa vecka.
2 Sep 2023
Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
Att utsättas för våld är alltid traumatiserande, ibland kan det leda till ett livslångt lidande. Hur kan man någonsin hämta sig från att bli angripen och skändad av den personen man älskar och litar på? Hur man bemöts av sin omgivning och när man söker hjälp kan vara avgörande för läkningsprocessen. Det handlar väldigt mycket om acceptansen av det som varit men också om tron och hoppet om en ljusare framtid.
Tyvärr slutar det sällan med ett slag, utan det följer snart med ännu ett slag och ett till... Till slut vänjer man sig med det onormala, det blir en vardag och plötslig befinner man sig i "normaliseringsprocessen", där man accepterat våldet och omständigheterna som följer i våldets väg. Våldet blir en familjehemlighet och det blir ett vi och dem beteende. Där vi är familjen och dem den hotfulla omgivningen. Till slut förebrår man sig själv för att utlösa våldsskovet. Kanske klädde jag mig fel? Kanske har mannen rätt att väninnorna eller sin ursprungsfamilj inte vill mitt bästa? Att det bara är han som vil mitt bästa? Att han vill skydda mig när han hämtar mig direkt efter jobbet? Att han faktiskt vill mitt bästa när han berättar ärligt att jag inte ser bra ut? Att han bara vill hjälpa mig när han berättar att jag gått upp i vikt?
Men så kommer en dag, när man inte längre orkar längre, när fruktan och hoten blir så starka och så farliga, att man vet att räddningen finns bara utanför hemmet. Hos omivningen, vänner, familj, sjukvård osv. Detta steg är faktiskt många gånger svårare än att stanna kvar och ta ett slag till...
Vilken hjälp och vilket bemötande du får när du söker hjälp, är också helt avgörande för hur du läker främst psykiskt.
När du tagit det livsavgörande steget, så kommer alla minnen av våldet, som garanterat kommer att vara väldigt smärtsamt. Insikten om det grova våldet kommer att vara väldigt skrämmande. Plötsligt kommer minnet av brutaliteten och våldet att förmörkna din tillvaro. Väldigt ofta får man ptsd,post traumatiskt stressyndrom, ptsd.
Och om man överlevt våldet, så kan ptsd orsaka många svåra skador. Och om detta kommer vi att skriva om på vår blogg en tid framöver. Vi kommer att publicera en ny artikel med 7-14 dagars intervall och publiceringen sker alltid under helgen.
// B K R O Kraft Force
16 Aug 2023
Jämställdhet mellan kvinnor och män
Feminismen värnar om kvinnors och mäns lika värde och rättigheter. Många feminister anser att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.
Vi påtvingas tidigt våra könsroller
Tidigt inskolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.
Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.
En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.
Lång väg kvar till ett jämställt samhälle
Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.
- Vem går upp på natten och tröstar barnet?
- Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
- Vem är det som har den högsta lönen?
Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.
Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.
Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."
Feminismens grundidé
Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.
Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.
Historisk tillbakablick
Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800 talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologierna , dock konservatismen undantagen.
En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.
Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.
Under början av 1900 talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder.
På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.
En generell kritik
En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.
Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!
Likhetsfeminism
Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.
Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.
Särartsfeminism
Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.
Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.
Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.
13 Jul 2023
För ett drygt år sedan infördes brottet hedersförtryck i brottsbalken, och i sommar åtalas den första personen för brottet.
Det rör en man i 45-årsåldern som misstänks för flera hot mot sin före detta fru, både verbalt och i textmeddelanden.
Hedersrelaterad brottslighet har en del saker som kan vara svårt att komma runt. Det finns generellt en risk att målsägande och vittnen håller saker inom familjen .
– Det är ju en inbyggd del av strukturen att familjen är viktigare än individen. Och då kan steget till att prata med myndigheter vara extra långt, säger åklagare Christina Hildebrand.
Att det tagit ett år mellan att lagen instiftades till att första personen åtalades anser hon vara normalt. Nu finns det dessutom flera extra instanser, vilket underlättar åklagarnas arbete.
– Åklagarmyndigheten har nu en specialist och ett antal hedersåklagare som är specialiserade på hedersbrott. Det är klart att de svårigheter som funnits tidigare nu hjälps med god kunskap, då man vet vad man ska titta på.
Detta är hedersrelaterad brottslighet
I vissa familjer och släkter är det viktigt att det inte går något dåligt rykte om familjen. Det kan finnas regler, som att du inte får umgås med vem du vill eller ha sex förrän du har gift dig.
Det kallas heder. Ibland kallas det för andra ord som till exempel sharaf eller namus. Om det gör att du blir dåligt behandlad kallas det hedersrelaterat våld och förtryck.
Exempel på hedersvåld kan vara en eller flera av följande saker:
- Du får inte träffa kompisar
- Du får inte använda sociala medier
- Du får inte ha på dig vilka kläder du vill.
- Du får inte studera eller jobba med vad du vill
- Du får inte vara ihop med eller gifta dig med vem du vill.
- Du får inte ha sex innan du har gift dig.
Den 1 juni 2022 infördes ett nytt brott som kallas Hedersförtryck i brottsbalken.
För att dömas för brottet ska man ha gjort flera gärningar som utgjort en upprepad kränkning av målsägandens integritet. Handlingarna ska varit ägnade att allvarligt skada målsägandens självkänsla.
Utöver det krävs det att motivet för gärningarna ska ha varit att bevara eller återupprätta en persons, familj, släkt eller annan grupps heder.
Straffet för den som döms för hedersförtryck är fängelse, som lägst i ett år och som högst sex år.
6 Jun 2023
Idag är Sveriges nationaldag, som borde firas stort. För vi har ett fantastiskt land. Men många är det som idag glömmer vår lands storhet.
Jag är stolt över att vara svensk och en del av det här landet. Det gör mig varken till sverigedemokrat eller rasist. Men för mig är Sverige de gröna fälten, ängarna, alla vackra ängsblommor, men också blåsippan, liljekonvaljen och gullvivan. För mig är Sverige allemanrätten, de många sjöarnas land och all skog. Vårt land är också avlångt och kontrasternas land. Från Skånes slätter i söder till fjälllandskapen i norr. Sverige är midsommarafton med midsommarstång och blomsterkransar. Sverige är kyla och vinterlandskap, renar, björnar och älgar . Vårt land är ljus och mörker och inte minst norrsken.
Sedan jag var liten har jag avundats Norges patriotiska inställning till sitt land och glädjen och yran den sjuttonde maj. Har aldrig förstått varför vi inte känner mer glädje och samhörighet denna nationaldag. Kanske för rädslan att tolkas som rasist? Ja så fel allt egentligen är när man inte får vara stolt över sitt land och kulturarv. Så fel när vi har jantelagen, som förminskar och krymper, så fel när vi inte vågar älska vårt land och vara tacksamma över att vi bor i ett tryggt och säkert land, med en alldeles svindlande skönhet.
Så Grattis Sverige på din Nationaldag!
/ Annah Ally
www.diversity.name
www.sverigesmangfald.site
www.bkrokraftforce.me
www.bkrobarn.eu
www.bkro.eu
27 May 2023
Mamma, mamma! Vad livet blev ödsligt, tomt och kallt utan dig.
För du var hela min värld.
Du var allas värld, där din värme och kärlek lyste upp familjens liv,
men också dina vänners liv.
I alla dina möten, så vittnade människor om hur berörda de blev
av din värme.
Mamma min älskade mamma, en sådan ynnest att få vara din dotter!
Att få bli älskad och omhuldad av dig.
Så många år har gått, sedan vi skildes åt den kalla vinter eftermiddagen,
när man sövde ner dig för respiratorn.
Jag kommer så väl ihåg dina ögon,
hur dina magiskt brun gröna ögonen tittade så intensivt på mig.
För både du och jag visste där och då, att det var avskedsstunden.
Ingen annan anade då, vad du och jag redan visste....
Dagarna vid din säng, var bara en sträcka till det oundvikliga...
Min sorg var brutal, gränslös och skoningslös.
Hur skulle jag kunna orka att leva utan dig vid min sida?
Hur skulle jag någonsin få känna den tryggheten jag kände med dig?
Hur skulle jag kunna leva utan din mjuka hand och din varma famn?
Och din underbara doft, som jag fortfarande saknar...
Doften av villkorslös kärlek.
Mamma, mamma, du saknas mig mig varje dag!
Och jag vet att du är med mig till tidens ände...
Men ändå ibland, är jag så rädd att göra dig besviken,
och inte värdig din kärlek!
För jag har varit vilsen mamma,
i min nattsvarta ångest, i brutal ondska och utsatthet
och inte minst ensamhet.
Jag har kämpat mot de mörka krafterna,
i utposten av mitt liv.
Jag blev befläckad av mörkret,
och jag är sargad av striderna och mörkret.
Och inte längre den personen jag var tillsammans med dig.
Men jag älskar dig mamma, med hela mitt väsen.
Och du fattas mig varje dag.
När jag sluter mina ögon,
så tar minnena mig tillbaks,
till sommarängarna i Österrike,
där vi gick hand i hand
och plockade sommarblommor.
Då när himlen var blå och hjärtat fyllt av glädje.
Så minns jag dig min älskade mamma.
// Zelda
27 May 2023
I morgon är det Morsdag, och för många är den dagen speciell. För det är en dag att minnas vårt ursprung, för vi alla kommer ifrån våra mammor.
Moderskapet är början för oss alla och beroende på olika levnadsvillkor, så präglasvi också olika av våra mammor. Och en mamm behöver nödvändigtvis vara en biologisk mamma, men det finns alltid någon i våra liv, som har sett oss och älskat oss villkorslöst.
Så ett stort Grattis från oss till alla mammor och alla människor som har älskat och skyddat oss villkorslöst. Ni är våra hjältar.
// B K R O Kraft Force
15 May 2023
Hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det ofta kan handla om flera förövare, att det grövsta våldet i regel är planerat, och att både kvinnor och män kan utsättas.
Hedersrelaterat våld och förtryck handlar i många fall om våld och hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen och kan vara både kvinnor och män.
Forskning visar på ett samband mellan religiositet och hedersrelaterat våld och förtryck. Dock saknas samband med någon specifik religion. Hedersförtryck förekommer inom många kulturer och religioner.
Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan till exempel vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen.
Publikation: "Hedersrelaterat våld och förtryck – en kunskaps- och forskningsöversikt"
Studien "Gift mot sin vilja"
Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att 70 000 individer i Sverige i åldern 16-25 år upplever att de inte kan välja fritt vem de vill gifta sig med. Uppskattningen gjordes utifrån resultatet i en enkätundersökning. 6,6 procent av de unga kvinnorna och 3,8 procent av de unga männen kände av sådana begränsningar. Enligt studien är det mycket vanligare med begränsningar i valet av framtida partner i familjer med utländsk bakgrund än svensk. Flickor med utländsk bakgrund är de som oftast säger att de har begränsningar eller villkor.
Publikation: "Gift mot sin vilja" (Ungdomsstyrelsen 2009)
Kartläggning i tre storstäder
På uppdrag av Stockholm stad, Göteborgs stad och Malmö stad har Örebro universitet gjort en kartläggning för att undersöka det hedersrelaterade våldets karaktär och omfattning. Över 230 personer har intervjuats och cirka 6 000 elever i årskurs 9 har svarat på en enkät.
Enligt kartläggningen lever mellan 7 och 9 procent av unga i storstäderna med kollektivt legitimerat våld. Mellan 10 och 20 procent begränsas av oskuldsnormer. Både unga kvinnor och unga män är utsatta.
Kartläggningen visar att människor med olika etnicitet, religiös tro, sexuell läggning, könsöverskridande identiteter eller uttryck, ålder, funktionsnedsättningar, socioekonomisk status och bostadsort lever med en allvarlig utsatthet för våld och begränsas av hedersnormer.
Författarna skriver också att sociala mönster som tar sig uttryck i religiösa och kulturella övertygelser samt problem relaterade till marginalisering, migration, psykisk ohälsa och missbruk påverkar olika former av våld som utövas. Författarna påpekar att våld som förekommer i en hederskontext inte alltid är kopplat till hedersnormer.
Publikation: "Heder och samhälle. Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar" (Örebro universitet 2019)
Kartläggning i Uppsala – ”UNG 018”
I en kartläggning av förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck i Uppsala fick 1 063 niondeklassare på 13 Uppsala-skolor svara på en enkät. Frågorna handlade bland annat om tvångsäktenskap, sex före äktenskapet, könsstympning och olika typer av ofrihet.
Sammanställningen av enkätsvaren visade att av samtliga elever som deltog hade var femte flicka och var tionde pojke ett krav på sig hemifrån att vara oskulder när de gifter sig. Av flickorna med båda föräldrar födda utanför Norden svarade 66 procent att de har ett sådant oskuldskrav. För pojkarna i den gruppen var siffran 35 procent. Av de flickor som i enkäten uppgett att de inte själva får välja framtida partner uppgav 46 procent att de utsätts för fysiskt våld och 61 procent för psykiskt våld i hemmet. Motsvarande siffror för pojkar var 36 respektive 44 procent.
Publikation: "Ung 018 – En kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck bland unga i Uppsala" (TRIS 2019)
Svårt att mäta omfattningen
Socialstyrelsen fick 2017 i uppdrag av regeringen att kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i alla åldersgrupper i Sverige.
I uppdraget har Socialstyrelsen bland annat använt uppgifter från myndigheter, forskningsstudier, kartläggningar och regionala och lokala undersökningar, en enkät till socialtjänsten om deras kartläggningar av våld, samt intervjuer.
Hedersrelaterat våld och förtryck mäts på olika sätt och med olika metoder. Det innebär att resultaten i olika studier inte är jämförbara. Det är också vanligt att uppgifter som berör hedersrelaterat våld och förtryck ingår som en delmängd i befintlig statistik och att uppgifterna inte redovisas separat.
Socialstyrelsen konstaterar att det är mycket svårt att fastställa omfattningen av det hedersrelaterade våldet och förtrycket i Sverige. Uppdraget har därför inte varit möjligt att genomföra inom ramen för rapporten. Socialstyrelsen bedömer att arbetet behöver fortsätta för att undersöka, analysera och utveckla stöd och hjälp till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Publikation: "Ett liv utan våld och förtryck. Slutredovisning av uppdraget att genomföra en nationell kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck" (Socialstyrelsen 2019)
Kontroller av flickors och kvinnors sexualitet
Det förekommer att flickor och kvinnor utsätts för så kallade oskuldskontroller, och att "oskuldsintyg" utfärdas. Oskuldskontroller kan ske både i den privata sfären och inom hälso- och sjukvården. Det finns kliniker som utför kirurgiska ingrepp i underlivet som ska bidra till att en blödning uppstår vid samlag, så kallade hymenoperationer. Oskuldskontroller och hymenoperationer har inget medicinskt motiv, utan är ett uttryck för hedersrelaterat våld och förtryck för att kontrollera flickors och kvinnors sexualitet.
Regeringen har gett en utredare i uppdrag att föreslå vilka åtgärder som behövs för att motverka att flickor och kvinnor utsätts för kontroller av sin sexualitet.
Publikation: "Åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet" (Dir. 2021:98)
I november 2022 utökades uppdraget. Utredaren ska också ta fram förslag på hur en lagstiftning ska se ut som kriminaliserar oskuldskontroller, "oskuldsintyg" och hymenoperationer.
Publikation: "Tilläggsdirektiv till Utredningen om åtgärder mot kontroller av flickors och kvinnors sexualitet"
Hbtqi-personers utsatthet för hedersrelaterat våld
Även hbtqi-personer kan utsättas för hedersrelaterat våld. Sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck som bryter mot en heterosexuell norm kan uppfattas som ett hot mot familjens heder. Det förekommer att unga hbtqi-personer i en hederskontext utsätts för så kallade omvändelseförsök. Omvändelseförsök förekommer även i andra miljöer än just hedersrelaterade.
Publikation: "Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige" (MUCF 2022)
En intervjustudie från RFSL Ungdom och ALMAeuropa visar att det nästan helt saknas skyddsnät för personer som drabbas av hedersrelaterat våld på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.
Publikation: "Våld mot hbtq-personer – en kunskaps- och forskningsöversikt"
Hedersrelaterade brott ska straffas hårdare
Från den 1 juli 2020 har det införts en ny, särskild straffskärpningsgrund för hedersrelaterade brott (Lag om ändring i brottsbalken, SFS 2020:349). Om ett motiv för ett brott har varit att bevara eller återupprätta heder, ska det ses som en försvårande omständighet när straffet ska bestämmas.
"Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet" proposition 19 mars 2020 på regeringens webbplats
Det är motivet som avgör om ett brott ska anses vara hedersrelaterat, inte typen av brott. Exempel på brott som ofta förekommer i polisanmälningar där man funnit ett hedersmotiv är enligt Polisen misshandel, hot, ofredande, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, dataintrång och olika former av sexualbrott. Även mord förekommer.
Hedersförtryck är nu även ett eget brott
Den 1 juni 2022 har en ny brottsrubricering införts i det fjärde kapitlet i brottsbalken. Det nya brottet hedersförtryck handlar om upprepade hedersrelaterade gärningar som riktar sig mot samma brottsoffer.
För att dömas för hedersförtryck ska gärningspersonen ha begått gärningarna för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Brottet kan innebära ett fängelsestraff på som lägst ett år och som högst sex år.
Den nya brottsrubriceringen har utformats på ett sätt som liknar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Gärningspersonen och brottsoffret behöver dock inte vara närstående.
Regeringens webbplats: "Ett särskilt brott för hedersförtryck" (Prop. 2021/22:138) (2022)
2 May 2023
Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
I befolkningsundersökningen "Våld och hälsa" var det betydligt vanligare att de tillfrågade kvinnorna och männen uppgav symtom på depression och riskbruk av alkohol om de också svarade att de hade utsatts för allvarligt våld. De uppgav också oftare kroppsliga symtom som huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär jämfört med dem som inte varit utsatta. Det var även flera gånger vanligare att uppge symtom på posttraumatiskt stressyndrom och självskadebeteende.
Grövre våld leder till kroppsskador som går att beskriva och dokumentera. Skadorna består vanligtvis av blåmärken av olika slag, ofta placerade så att de går att dölja med klädseln. Frakturer och tandskador förekommer i några procent av fallen, liksom hjärnskakning. Ofta stämmer inte skadornas utseende med beskrivningen av hur de uppstått. Personal inom hälso- och sjukvården kan då fatta misstankar om misshandel.
Publikation: "Brott i nära relationer" Brottsoffermyndigheten 2014, fulltext i kunskapsbankens databas
I en norsk studie sökte cirka 13 procent av de misshandlade kvinnorna vård men ytterligare drygt knappt 12 procent angav att de egentligen borde ha gjort det.
Publikation: "Vold i parforhold – ulike perspektiver" Norsk institutt for by.- og regionforskning 2005, fulltext i kunskapsbankens databas
Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD
Personer som utsatts för våld i nära relationer kan uppleva allvarliga psykiska stressreaktioner med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som en relativt vanlig följd.
PTSD är ett allvarligt och långvarigt ångesttillstånd som kan uppstå efter traumatiska upplevelser. Det yttrar sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet.
Symtomen vid PTSD liknar dem som förekommer vid en akut stressreaktion. Skillnaden är att en akut stressreaktion per definition pågår som längst fyra veckor. Människor som lider av PTSD till följd av våld uppvisar påtagligt sämre livskvalitet än genomsnittsbefolkningen.
Andra symtom på våldsutsatthet
Att leva i en våldsutsatt relation ger även ohälsa av annat slag. Det finns ett stort antal vetenskapliga artiklar och systematiska litteraturgenomgångar som visar att utsatta personer ofta drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.
Bland de fysiska symtomen kan nämnas att mag-tarmproblem är minst dubbelt så vanligt hos våldsutsatta kvinnor och män. Hos kvinnor som utsatts för våld och övergrepp i barndomen och i vuxen ålder är även kroniska smärttillstånd av gynekologiskt slag vanligare. Det kan handla om bäckensmärtor eller underlivsbesvär i form av vestibulit eller vaginism, med samlagssmärtor och kroniska smärtor i muskler.
Även ångest och depression är vanliga symtom bland våldsutsatta. I den svenska studien ”Slagen dam” uppgav nästan en fjärdedel av kvinnorna att de var deprimerade. Resultaten i en senare svensk studie visade att kvinnor som utsatts för fysiskt, sexuellt eller kontrollerande psykiskt våld oftare rapporterade symtom på depression än kvinnor som inte utsatts. I synnerhet var detta sant för kvinnor som utsatts för kontrollerande psykiskt våld.
Publikation: "Slagen dam. Mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige: en omfångsundersökning" (Brottsoffermyndigheten och Uppsala universitet 2001) fulltext i kunskapsbankens databas
Avhandling: "Prevalence of intimate partner violence and its association with symptoms of depression; a cross-sectional study based on a female population sample in Sweden" (Göteborgs universitet 2017) fulltext i kunskapsbankens databas
Forskningsartikel: "Violence against women and consequent health problems: a register-based study" (Scandinavian Journal of Public Health 2003) fulltext i kunskapsbankens databas
Publikation: ""Jag visste inte att vården kunde hjälpa mig.” Om kvinnors utsatthet för våld i nära relationer i Region Stockholm" (Region Stockholm 2022) fulltext i kunskapsbankens databas
30 Apr 2023
Man säger att redan i barndomen, så möter vi människor, som kommer att prägla oss för resten av våra liv. Dessa människor blir våra förebilder och inspirationskällor. Min stora förebild och inspiration är min farmor och hennes öde, liksom hennes skarpa intellekt och medvetenhet. Även min pappa räknar jag också som en helt avgörande förebild.
Mitt liv har ända sedan barndomen varit politik och social medvetenhet, där jag tidigt lärde mig de sociala orättvisorna, framförallt att människor föds med ett socialt arv. Så redan i födelse ögonblicket försvinner jämlikheten. Särskilt stora var skillnaderna när min farmor levde och när min pappa var barn.
Min farmor blev änka tidigt, och hon hade sju barn att ensam försörja och fostra. Hon gjorde detta med bravur, men priset för hennes stora ansvar, blev också tidigt en sviktande hälsa. Hon fick också stå tillbaks när det gällde hennes intellektuella kapacitet, detta då jag minns min farmor som en av de skarpaste intellekt jag mött. Hon hade inte den förmånen att kunna utveckla hennes begåvning och framförallt hennes analytiska och samhällsriktiga analyser.
På våra släktsammankomster, som var både stora och bullriga, samlades många syskon kring farmor och diskuterade pasionerat politik. Jag kommer ännu ihåg hur jag hellre lyssnade på deras politiska samtal, än lekte med mina kusiner.
På min pappas sida har politiken alltid varit närvarande i vardagen, som säkerligen är ett raktsigande arv ifrån min farmor. Pappa lärde mig allt om politik redan som barn, man kan säga att jag levde och andades politik från väldigt tidig ålder. Pappa överförde sin sociala medvetenhet till mig, han gav mig också tron att allt var möjligt. Han öppnade mina ögon för orättvisorna i samhället , men mest av allt gav han mig verktyget att tro på mig själv och lät mig förstå att kunskap är makt.
Så på min väg genom livet, har de flesta valen varit politiska och jag blev än mer radikal än min farmor och min kära far. Men mest av allt, har alla mina yrkesval handlat om att jobba mot sociala orättvisor och utsatthet. Men många tragedier har hindrat mig.
Men B K R O Kraft Force, Barn och Kvinnorätts Organisationen Kraft Force, är mitt arv till världen, och mitt sätt att slåss mot orättvisorna och att ta de utsattas sida.
- Detta hade aldrig varit möjligt utan min farmor och pappa. Vad jag än gör, var jag än befinner mig i livet, kommer alltid min farmor och min pappa att vara mina moraliska och inte minst politiska kompasser.
Annah Ally
www.bkro.eu
www.bkrokraftforce.me
www.sverigesmangfald.site
www.diversity.name
26 Apr 2023
Sverige har blivit ett alltmer ojämlikt land. Resultatet av politiska beslut som spätt på klasskillnaderna och underlåtenhet att möta problemen är att landet dragits isär och är på väg att gå sönder.
Vi bor i dag i ett land som kan karakteriseras som såväl ett paradis för miljardärer som ett helvete för den som är fattig. De som upplever denna fattigdom kämpar varje dag för att kunna ge sina barn näringsriktig mat, ha råd med fritidsaktiviteter och semester och för att förhindra att kronofogden knackar på dörren eller hyresvärden kommer med en uppsägning av kontraktet.
Det handlar om hundratusentals människor som avstår från tandläkarbesök och mediciner av ekonomiska skäl. Det handlar om gamla med usla pensioner, det handlar om människor i tidigare eller aktivt beroende, det handlar om långtidssjukskrivna som bestraffas för att de inte kan arbeta, det handlar om personer med funktionsnedsättning vars ersättningar och rättigheter ständigt ifrågasätts och det handlar om flyktingar och asylsökande som förväntas överleva på 71 kronor per dag.
Samtidigt ifrågasätter en del högavlönade debattörer förekomsten av fattigdom i Sverige. ”Ingen svälter i Sverige” brukar de säga. Därmed förminskar de problemet med fattigdom så länge inte svält förekommer. Själva ifrågasättandet av fattigdomen leder till att alla som lever i ekonomisk utsatthet beläggs med skam.
Vi hör varje dag om att skolbarn inte får tillräckligt med mat hemma och att fler därför äter mer i skolan. Särskilt tydligt är detta på fredagar och måndagar eftersom helgen innebär hunger.
Barn drabbas – som så ofta – hårdast. Att gå hungrig och behöva använda urvuxna kläder är en sak, att inte ha råd att vara tillsammans med kompisar en annan. Nästan alla fritidsaktiviteter kostar pengar och inte ens skolan är fredad från avgifter trots att det är förbjudet i lag att ta ut avgifter för skolgång. Men när klassen ska åka på utflykt och alla förväntas bidra med ett par hundralappar blir följden att fattiga barn tvingas sjukskriva sig för att slippa betala.
Nu diskuteras dyrtiderna, inflationen och de skenande livsmedelspriserna. Sällan har vi väl sett så lite av politisk handlingskraft. Och när politiska beslut väl fattas så innebär de snarare att problemen förvärras. Förstår inte de styrande att försämringar för vuxna arbetslösa leder till svårigheter för den arbetslöses barn? Fattar de inte att fattiga föräldrar ger traumatiserade barn? Var beslutet att införliva FN:s barnkonvention i svensk lag bara ett sätt att dölja hur lite som görs?
Mycket skulle kunna göras. Till exempel höja barnbidraget, det är träffsäkert och lätt att administrera och ger direkta effekter för barnfamiljernas ekonomi.
Förbättringar kan göras för samtliga pensionärer med låg pension till exempel genom en höjning av garantipensionen. Eller se till att bostadsbidraget höjs i takt med kostnadsökningarna. Dagens höjda hyresnivåer riskerar att leda till massvräkningar som också kommer att drabba många barn.
Höj den skamligt låga ersättningen till flyktingar och asylsökande.
Att erbjuda skolfrukost till barn och ungdomar skulle ge bättre studieresultat och ge en välkommen avlastning för fattiga hushåll. Barn ska inte tvingas börja skoldagen hungriga.
Sjuk- och aktivitetsersättningen – som förut kallades förtidspension – innebär en politiskt beslutad fattigdom som drabbar hundratusentals vuxna som tvingas leva på som mest 11 190 kronor i månaden.
Vi organiserar människor för att förbättra våra villkor och bekämpa orättvisor. Att det i Sverige i dag jämsides med fattigdomen finns cirka 600 personer som var och en har en förmögenhet som överstiger ett tusen miljoner kronor är ett exempel på hur utvecklingen i Sverige gått fel under många år.
Rätten till ett värdigt liv gäller inte alla i Sverige i dag.
www.sverigesmangfald.site
www.diversity.name
www.bkrokraftforce.me
www.bkro.eu
www.bkrobarn.eu
3 Apr 2023
När blir vi åskådare? Varje samhälle har sitt eget regelsystem, det som brukar kallar normer. Samhällets, gruppens och individens normer har stor betydelse för hur människor beter sig i olika situationer.
En sak är säker: Att vara åskådare är inte samma sak som att vara neutral. Med din tystnad skickar du signaler till både offer och förövare. Åskådaren kan öka offrets känsla av utsatthet. Samtidigt kan förövaren tolka åskådarens passivitet som ett tyst medgivande.
Faktum är att ju fler som ser på, desto mindre troligt är det att du eller någon annan gör något. Du ser någon utsättas för övergrepp, bli misshandlad eller mobbad. Chansen att du ingriper är minimal. Kanske tror du att just du har civilkurage när det verkligen gäller? Historien visar tyvärr att du förmodligen, liksom de flesta andra, helt enkelt är för feg.
Vi talar många gånger och även ibland sjunger om, att Sverige har blivit kallt, detta är tyvärr den bistra sanningen. Det handlar mest om att "man skall sköta sig själv och skita i andra." Vi såg det tydligt under pandemin, när människor var ute och rörde sig, trots att man ibland var smittad. Mötande personer med svaga immunsystem kunde det få dödliga konsekvenser... Naturligtvis hjälpte det till att vi hade en vag och urusel pandemipolitik.
Men hur fungerar annars vårt civilkurage? Ger vi verkligen alltid en hjälpande hand till exempelvis någon som blir misshandlad på gatan? Ingriper vi alltid när en medmänniska behöver oss? Var är vårt civilkurage, när det gäller att protestera mot elpriserna och matpriserna osv? Människor lever alltmer under existensminimum till följd av de skyhöga el och matpriserna, i reportage i tidningar säger barnfamiljer, att föräldrarna hoppar över någon måltid varje dag för att barnen skall få äta sig mätta. Men alla barn är inte förunnade att kunna äta sig mätta.
Hade det varit nere i Södra Europa, hade man aldrig accepterat varken el eller matpriserna, man hade gått man ur husen och ut på gatorna och torgen och protesterat...
Men i Sverige finner man sig i det mesta, man låter sina barn gå hungriga och man accepterar att elpriserna försätter vanliga människor i konkurs...
I Sverige dödas varje år kvinnor av våld i nära reationer, många av dessa sökte kontaktförbud, men som avslogs av åklagare. Just för att man inte ansåg att hotet var tillräckligt stort. Fortfarande är kvinnovåld en farsot i det svenska samhället och ännu har vi inga lösningar på det. Fortfarande är det ett gigantiskt systemfel.
Vad behövs för att människor skall engagera sig, vad krävs för att vara en god medmänniska och stå upp för varandra? Vi måste våga ta tillbaka vårt civilkurage.
Jag vågar, gör du?
Zelda Strömbäck
www.diversity.n.nu
www.bkro.eu
www.bkrokraftforce.me
www.sverigesmangfald.site
8 Mar 2023
Idag är det den internationella kvinnodagen, det är en dag av stor betydelse för många kvinnor världen över. För faktum är att vi kvinnor alltid fått kämpa för våra rättigheter, för vi lever i männens värld. Vi får aldrig glömma de djärva kvinnorna som gick före oss, och som lade grunden för ett rättvisare och jämställt samhälle världen över.
När jag tittar tillbaks på min mormor och farmor, ser jag kvinnor som fick kämpa hårt i männens värld. Min mormor kämpade sig till ett bra jobb, som inte var en självklarhet när man kom ifrån arbetarklassen och med detta så möttes hon också av typiska fördomar, som om hon använde sitt utseende eller att hon även gått sängvägen för att få framgång. Min mormor vågade vara annorlunda och vågade i alla lägen vara sig själv. Kanske till stor del för att hennes föräldrar uppfostrade henne så och gav henne modet. Men än idag kan jag höra kommentarer om min mormors resa, inte vänligt utan fördomsfullt. Själv skrattar jag åt hatarna och jag omfamnar varje dag min mormors mod att vara sig själv. För hon brydde sig inte alls om de normgivande könsrollerna.
Min farmor var intelligent som få, stark och orädd. Men fångad i ett orättvist öde, där hon blev änka tidigt och fick ensam uppfostra sju barn. Hon hade ryskt påbrå, vilket gjorde att hon fastnade ännu mera i fällan av både fördomar och diskrimineringar. För hennes prioritering var först och främst alltid hennes barn. Vilket också gjorde att hon tvingades acceptera villkoren i männens värld.
Men jag kommer ihåg min farmor som alldeles bländande och storslagen. Hennes intellekt var som en ocean, allt kunde hon och allt var hon. Det var min farmor som lärde mig politik och gav mig intresset för politik och även samhällsdebatten. Det var min farmor som gjorde mig medveten om socialismen och feminismen. Hon gav mig också arvet att alltid stå på de svagas och utsattas sida. Så sannerligen gav min kära farmor mig hela världen.
Så många gånger går mina tankar till min farmor, och det är med sorg jag känner att hon aldrig fick den chansen att utveckla sig till sin fulla potential. Hon blev ett offer i det patrikata systemet. Men vilken kvinna, min stora förebild!
Min mamma var en kvinna av sin tid, med sextio och sjuttiotalets frigörelse. Hon var sanneligen en stark och modern kvinna, men i vissa fall betydligt mer traditionell än sin egen mamma. Ibland har jag tänkt att min mormors liv påverkade min mamma att bli lite mer konservativ. Tyvärr hann aldrig min mamma att bli gammal, men hennes stora avtryck är den enorma kärleken och empatin hon hade för alla människor. Tveklöst berörde min mamma många människor, jag förstod tidigt att hon inte bara var familjens medelpunkt utan att hon hade den effekten på många människor. Det blev ödsligt och tomt den dagen mamma lämnade jorden.
Som jag ser det , är medvetenhet en resa som skapar ett mönster genom flera olika generationer. Min medvetenhet har jag fått genom min släkts resa och erfarenheter genom deras liv. På samma vis kommer mina döttrar att ärva mina erfarenheter, men ställningstagandet är deras eget. Jag vet heller inte vilken betydelse mitt liv kommer att ha för dem i deras ställningstagande.
Men en sak vet jag, mitt liv präglas av kamp på många olika plan. För mig är kampen lika naturlig som att andas, mitt liv har präglats av feminismens tankar liksom socialismens ideal. Men det har mest av allt handlat om att vara de svagas röst.
Det är min absoluta öertygelse, att feminismen fortfarande har många kamper kvar och lång väg att gå. Att det är stor skillnad på feministiskt arbete och jämställdhet. I vårt land vill vi gärna påstå att vi kommit långt i vårt arbete för jämställdhet, samtidigt har vi familjerätterna som strävar att tilldöma gemensam vårdnad även när våld förekommer. Vi har kvinnojourerna vars finansiering grundas på de kommunala bidragen, vilket gör att kvinnojourerna därmed har anmälningsplikt gentemot de hjälpsökande våldsutsatta kvinnorna med barn som söker deras hjälp.
Så sannerligen har vi lång väg att gå, men tillsammans är vi starka. Varma gratulationer på den internationella kvinnodagen! Det är en dag att känna stolthet över att vara kvinna.
Annah Ally
Vierge moderne
Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...
// Edith Södergran
www.bkrokratforce.me
www.bkro.eu
www.bkrobarn.eu
www.sverigesmangfald.site
7 Mar 2023
Över hela världen har kvinnor och tjejer mindre makt än män – ekonomiskt, politiskt och över den egna kroppen. Det betyder inte att kvinnor och tjejer är det svagare könet, utan att kvinnors och tjejers position i samhället är svag.
Jämställdheten berör inte bara kvinnor som individer, utan är en förutsättning för en demokratisk, rättvis och hållbar utveckling i världen. Sida pekar exempelvis på studier som visar samband mellan ökad jämställdhet och minskad fattigdom.
FN:s kvinnokonvention, Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, trädde i kraft 1981, och i början av 2000-talet antogs åtta mål, de så kallade milleniemålen, för att utrota fattigdomen i världen till år 2015. Två av delmålen är jämställdhet mellan könen och minskad mödradödlighet.
Vid FN:s toppmöte i september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Mål 5 är att uppnå jämställdhet och alla flickors och kvinnors egenmakt.
Huvudmålet har 9 delmål. Här är de tre första:
- 5.1 Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt.
- 5.2 Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering.
- 5.3 Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.
Målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Regeringen har satt upp sex mål för att nå dit:
- En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
- Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
- Jämställd utbildning
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling.
- Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
- Jämställd hälsa
Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor.
- Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Utifrån det sjätte delmålet har regeringen med stöd i riksdagen tagit fram en Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Enligt UN Women är våldet mot kvinnor och flickor ”en av de mest utbredda kränkningarna av mänskliga rättigheter i världen”. Så länge det pågår kan inte rättvisa mellan män och kvinnor uppnås. Våldet tar sig uttryck genom allt från fysiskt, psykiskt och sexuellt våld till människohandel, tvångsgifte och påtvingade graviditeter.
UN Women har visat att kvinnors sysselsättning och möjlighet att äga mark är centralt när det gäller avskaffandet av våldet. När kvinnor har sin egen inkomst har de mer att säga till om och kan vara mindre utsatta för våld i hemmet. Women for Women International har också visat att det könsrelaterade våldet ökar i konflikter och att våldet mot kvinnor är ett av de största hindren för utveckling och fred. Även FN:s resolution 1820 erkänner att sexuellt våld används som krigsstrategi och att det kan försvåra arbetet för säkerhet och fred.
Ekonomisk makt, politisk makt och makt över den egna kroppen hänger samman. Mäns våld mot kvinnor är inte ett isolerat område utan berör hela samhället, över hela världen. Att arbeta för jämställdhet är därför avgörande för att avskaffa mäns våld mot kvinnor. Detta betonas särskilt i Istanbulkonventionen, Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet.
B K R O Kraft Force
www.bkrokraftforce.me
www.bkro.eu
www.sverigesmangfald.site
6 Mar 2023
Sajten Matpriskollen larmar om en rekordstor ökning av matpriser i butikerna.
Barnmat och välling är två av produkterna som toppar listan.
Vår svaga krona gör att de svenska priserna sticker iväg extra mycket.
Matpriserna skenar. Prisökningen på mat i februari är den största sedan den oberoende sajten Matpriskollen började mäta 2015. Barnmat, välling och blöjor toppar listan på de varor som ökat mest i pris i svenska butiker.
– Vi har aldrig sett något liknande, säger sajtens grundare Ulf Mazur.
I februari ökade matpriserna med 2,5 procent jämfört med januari.
– Vi tittar på vad produkter kostar i slutet på månaden och i början på månaden. När det är så här brett, 2,5 procent på en månad på matrelaterat och 2,1 procent på alla varor i snitt, för hela 2021 var det 1,1 procent på totalen. Det är klart att det är dramatiskt, säger han till Ekot.
Han säger till TT:
– Det går inte ihop för många. Det börjar bli ett problem som politiker behöver göra något åt, särskilt för exempelvis ensamstående med barn. De som har det tuffast måste ha mat på bordet.
Ulf Mazur uppger att blöjor ökat 10,8 procent bara i februari. Flera sorter av välling ökat med omkring 20 procent.
Även djurmat, grönsaker, snacks och godis har ökat betydligt i pris. Enligt Ulf Mazur handlar det inte längre om det jordbruksnära, som i början då matpriserna drog iväg.
Nu finns ökningarna på allt, och i alla led. Förpackningar, transporter och råvaror, och så förstås allt som är importerat.
Mazur konstaterar att varje procent som matpriserna stiger innebär ökade kostnader för konsumenterna på tre miljarder kronor.
Orsakerna till att matpriserna stiger är flera, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal til TT.
Pandemin, klimatproblemen och kriget i Ukraina påverkar alla länder. Men en sak sticker ut för Sverige: vår svaga svenska krona.
Det sistnämnda gör att svenska priser sticker iväg extra mycket.
– Det är den värsta häxbrygden som kokats ihop, säger han till nyhetsbyrån.
Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, säger att de kraftigt stigande matpriserna är en signal om att inflationen fortsätter – och den kan också bita sig fast.
Persson anser att Riksbanken måste höja styrräntan ytterligare.
– Riksbanken behöver agera. De kommer att behöva höja mer än vad som sades i deras tidigare prognos, säger han till TT.
www.aftonbladet.se
www.bkro.eu
www.bkrobarn.eu
www.bkrokraftforce.me
www.sverigesmangfald.site
