Samhällets svek mot de utsatta kvinnorna


Den fina dokumentären om Josefin Nilsson , bidrog till att starta debatten om mäns våld mot kvinnor igen. Det är mycket positivt, då tystnadskulturen rått i dessa frågor.
Intressant är det faktumet, att alla talar om dessa kvinnor men väldigt få talar till dem.

Väldigt få inser, hur oerhört komplicerat det är för kvinnor att få rätt mot både förövaren liksom inte minst upprättelse av samhället.
På nästan alla punkter brister det svenska rättssamhället. Allt ifrån den dubbla rollen som faktiskt kvinnojorerna har genom sitt samarbetsavtal med kommunerna och dess socialtjänst. Det gör att kvinnor som söker hjälp med minderåriga barn faktiskt anmäls när belägg finns om våld i hemmet. Det gör alltså att kvinnojourerna sedevanligt lämnar in en orosanmälan till socialtjänsten. Med detta får kvinnan ytterligare en kamp att ta sig igenom, i synnerhet om våldet funnits en längre tid, då anses hon ha försummat sin roll som förälder, vars huvudsakliga uppgift faktiskt är att förse sina barn med trygghet. Väl inne i socialtjänsten, så är det inte en självklarhet att det gynnar modern, detta då socialtjänstlagen faktiskt är en ramlag. Där handläggaren tolkar lagen utifrån sina egna värderingar.
En annan sak är rättsväsendets gång, allt för få anmälningar leder till åtal . Allt för få åtal leder till en fällande dom. En kvinna kan upprepade gånger utsatts för grovt våld, ändock är bevisföringen oftast inte tillräcklig för en grovt fällande dom.

Grov kvinnofridskränkning


Grov kvinnofridskränkning innebär att en man begår upprepade brottsliga gärningar mot sin hustru/sambo och att dessa gärningar utgör ett led av upprepade kränkningar mot kvinnans integritet, enligt 4 a § andra stycket brottsbalken (1962:700). Detta innebär att flera enskilda, i sig straffbara, handlingar kan tillsammans utgöra ett enskilt, grovt brott. De handlingar som räknas in under grov kvinnofridskränkning är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt olaga frihetsberövande. Kärnan i grov kvinnofridskränkning utgörs av upprepat och systematiskt våld. Hur många enskilda gärningar som tillsammans innebär en upprepad kränkning ska bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Straffet för grov kvinnofridskränkning är fängelse i lägst nio månader och högst sex år. Vår slutsats av detta är, låga straff och upprepade kränkningar mot de utsatta kvinnorna.

En annan viktig sak är också att samhället kategoriskt misslyckas i beskyddandet av de utsatta kvinnorna. En kvinna som har en stark hotbild, beviljas oftast olika graders skydd av samhället. Detta skydd ges antingen genom polis eller skatteverket. Men detta skydd blir ofta en black om foten. Många gånger är det även möjligt för förövaren att spåra sitt offer. Sedan är skyddsrutinerna som skall fungera på alla plan i samhället ofta bristfälliga.  Genom försäkringskassan, skolan, sjukhuset och andra instanser har upprepade gånger information till fel person kunnat läcka ut.

Barn och Kvinnorätts Organisationen , B K R O Kraft Force, började som en reaktion mot samhällets oförmåga att hjälpa kvinnor i sin värsta utsatthet och att lagstiftningen paradoxalt nog blir en fälla för många kvinnor och deras barn. Vi började nästan som en motståndsrörelse, där vi gemensamt hade olika erfarenheter med det gemensamma, att vi brann för att ge kvinnor och barn bättre möjligheter och förutsättningar. Framförallt accepterade vi inte att kvinnor och barn dagligen offras i en ofungerande rättsapparat. Kvinnofrågor får aldrig bli ett särintresse!

// B K R O Kraft Force

 

                                 /bkro-ros.jpg

15 apr 2019