Ställningstagande mot våld

Frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. Det yttersta ansvaret för säkerställandet av denna rättighet har staten. Våld i nära relationer handlar i huvudsak om mäns våld mot kvinnor och barn och är i Sverige och globalt ett omfattande folkhälsoproblem, och säkerhetsproblem med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Detta slags våld skördar fler dödsoffer varje år än alla världens väpnade konflikter tillsammans. För Sverige, som inte har haft krig inom landets gränser på århundraden, är mäns våld i nära relationer det reella säkerhetsproblemet. Mäns våld mot kvinnor är även ett grundläggande demokratiproblem. Kvinnors rädsla för våldtäkt begränsar rörelsefriheten i det offentliga rummet. Hat och sexualiserade hot mot kvinnor som tar plats i offentligheten, inte minst mot feministiska skribenter och politiker, syftar att tysta, underordna och marginalisera. B K R O ser allt detta våld som varken naturligt eller ofrånkomligt utan ansluter sig till den globala rörelse som arbetar för ett upphörande av våldet.

B K R O  arbetar för allas mänskliga rättigheter. Människors livsvillkor formas i skärningspunkten för flera olika maktstrukturer. De flesta av oss är priviligierade i vissa avseenden men underordnade i andra. Våldet tar sig många olika uttryck och brottsoffer har skilda behov, handlingsutrymme och möjligheter att få sina upplevelser bekräftade. Makt relaterad till funktionalitet, klass, könsidentitet, rasifiering, sexualitet och ålder spelar en central roll. Ett sådant mer nyanserat maktperspektiv kallas ibland intersektionellt perspektiv. Omständigheter som missbruk, fattigdom, psykisk ohälsa och förtryckande normer av varierande slag kan också ha betydelse för hur våldet möjliggörs, förstås och hanteras av samhället. Kön är inte alltid den avgörande förklaringen till en individs makt och möjligheter, men ifråga om våldsutövande finns en tydlig koppling.

 

 

                                      /bkro-ros.jpg

 

15 jun 2015