Våldets hälsokonsekvenser Våldet får omfattande konsekvenser för de kvinnor som utsätts och innebär ett multitrauma, med vilket menas att det medför fysiska, psykiska, ekonomiska och sociala konsekvenser.
En mängd undersökningar visar att kvinnors fysiska och/eller psykiska ohälsa har ett starkt samband med att ha blivit utsatt för olika former av könsrelaterat våld i barndomen eller i vuxen ålder. Det kan handla om fysiska skador, psykosomatiska besvär och psykiska stressymptom.
Oavsett om våldshandlingar är kriminaliserade eller inte anses de ha en negativ effekt på kvinnors hälsa. Hemmet är statistiskt sett den farligaste platsen för kvinnor att vistas på. Socialstyrelsen har beräknat att mellan 12000 och 14000 kvinnor varje år i Sverige besöker öppenvården på grund av våld från en partner . Många våldsutsatta kvinnor drabbas av så kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSS) (på engelska: Posttraumatic stress disorder PTSD).
PTSS handlar om att ha varit utsatt för en kort- eller långvarig händelse eller situation av hotande eller katastrofal natur som orsakar allvarlig stress, med symptom som handlar om ångestfyllda återupplevelser av händelsen, undvikande av liknande situationer, minnesförluster och en förhöjd spänningsnivå men kan också ses som en sund reaktion på och en bearbetning av det man har varit med om.
Barn som upplever våld går också igenom svåra traumatiska upplevelser, oavsett om de är direkt eller indirekt drabbade, och kan precis som utsatta kvinnor drabbas av olika psykiska stressreaktioner och posttraumatiskt stressyndrom. Barn är dock (precis som kvinnor) unika och kan reagera på olika sätt och använda olika strategier för att hantera sina upplevelser. Upplevelserna kan visa sig genom ont i magen och sömnproblem, oro, ångest, utåtvänt eller inåtvänt beteende. Risken finns också att utsatta barn så småningom går in i olika former av missbruk eller självskadebeteende.