Att utsättas för våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa, både på kort och på lång sikt. Våld kan ge upphov till akuta skador som kräver sjukvård, men också leda till bland annat kroniska smärtor, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom.
I befolkningsundersökningen "Våld och hälsa" var det betydligt vanligare att de tillfrågade kvinnorna och männen uppgav symtom på depression och riskbruk av alkohol om de också svarade att de hade utsatts för allvarligt våld. De uppgav också oftare kroppsliga symtom som huvudvärk, smärta i axlar eller nacke, yrsel eller återkommande tarmbesvär jämfört med dem som inte varit utsatta. Det var även flera gånger vanligare att uppge symtom på posttraumatiskt stressyndrom och självskadebeteende.
Grövre våld leder till kroppsskador som går att beskriva och dokumentera. Skadorna består vanligtvis av blåmärken av olika slag, ofta placerade så att de går att dölja med klädseln. Frakturer och tandskador förekommer i några procent av fallen, liksom hjärnskakning. Ofta stämmer inte skadornas utseende med beskrivningen av hur de uppstått. Personal inom hälso- och sjukvården kan då fatta misstankar om misshandel.
Publikation: "Brott i nära relationer" Brottsoffermyndigheten 2014, fulltext i kunskapsbankens databas
I en norsk studie sökte cirka 13 procent av de misshandlade kvinnorna vård men ytterligare drygt knappt 12 procent angav att de egentligen borde ha gjort det.
Personer som utsatts för våld i nära relationer kan uppleva allvarliga psykiska stressreaktioner med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) som en relativt vanlig följd.
PTSD är ett allvarligt och långvarigt ångesttillstånd som kan uppstå efter traumatiska upplevelser. Det yttrar sig på olika sätt, men har alltid inslag av tre typer av psykiska symtom: återupplevande, undvikande av det som påminner om händelsen och överspändhet.
Symtomen vid PTSD liknar dem som förekommer vid en akut stressreaktion. Skillnaden är att en akut stressreaktion per definition pågår som längst fyra veckor. Människor som lider av PTSD till följd av våld uppvisar påtagligt sämre livskvalitet än genomsnittsbefolkningen.
Att leva i en våldsutsatt relation ger även ohälsa av annat slag. Det finns ett stort antal vetenskapliga artiklar och systematiska litteraturgenomgångar som visar att utsatta personer ofta drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.
Bland de fysiska symtomen kan nämnas att mag-tarmproblem är minst dubbelt så vanligt hos våldsutsatta kvinnor och män. Hos kvinnor som utsatts för våld och övergrepp i barndomen och i vuxen ålder är även kroniska smärttillstånd av gynekologiskt slag vanligare. Det kan handla om bäckensmärtor eller underlivsbesvär i form av vestibulit eller vaginism, med samlagssmärtor och kroniska smärtor i muskler.
Även ångest och depression är vanliga symtom bland våldsutsatta. I den svenska studien ”Slagen dam” uppgav nästan en fjärdedel av kvinnorna att de var deprimerade. Resultaten i en senare svensk studie visade att kvinnor som utsatts för fysiskt, sexuellt eller kontrollerande psykiskt våld oftare rapporterade symtom på depression än kvinnor som inte utsatts. I synnerhet var detta sant för kvinnor som utsatts för kontrollerande psykiskt våld.